FULLTEXT01

undet som part (Sveriges kommuner och landsting, 1998), följt av ÖLA 1
(Sveriges kommuner och landsting, 2000) och HÖK 2 (Sveriges kommuner och
landsting, 2005) visar bland annat på detta. Inrättandet av Myndigheten för
skolutveckling 3 , liksom olika centra för skolutveckling vid flera högskolor och
universitet, såsom Kunskapscentrum för skolutveckling (KUSK) 4 och Centrum
för hållbar skolutveckling (CHS) 5 , samt anordnandet av forsknings- och
utvecklingsprojekt under en sådan paroll är andra närliggande exempel.
Ytterligare exempel på hur benämningen skolutveckling under senare år har
lanserats och etablerats i både politiska och forskningsinriktade sammanhang är
utgivning av kunskapsöversikter med inriktning mot skolutveckling, jämte en
avsevärd mängd vetenskapliga publikationer med skolutveckling i titeln.
Konkreta exempel på det sistnämnda är Skolutveckling, konkurrens och sociala
processer: Om förutsättningar och hinder för skolutveckling och arbete vid en gymnasieskola
(Holmström, & Persson, 2001), Skolutvecklingens många ansikten (Berg & Scherp,
2003), Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. En bok för skolutvecklare om skolans
styrning (Berg, 2003b), Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och
meningsskapande (Scherp & Scherp, 2007) samt Med ansiktet vänt mot Europa.
Perspektiv på skolutveckling (Thornberg & Thelin, 2011). Även ett antal
avhandlingar med skolutveckling i antingen titel, undertitel eller nyckelord har
under motsvarande tid publicerats. Ett axplock sådana är i kronologisk ordning
Utvärdering i skolan–mellan skolutveckling och styrpolitik (Svedlin, 2003), Skolpolitik,
skolutvecklingsarena och sociala processer: Studie av en gymnasieskola i kris (Holmström,
2007), Det är enklare i teorin… Om skolutveckling i praktiken (Schantz Lundgren,
2008), Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att
utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete (Lindholm, 2008), När PBS
kom till byn. Berättelser om erfarenheter av Problem Baserad Skolutveckling (Åstrand,
2009). Skolutveckling framhålls dessutom mer eller mindre explicit och
självklart (bland annat som verksamhetsutveckling) i nuvarande respektive
examensordningar för specialpedagogutbildningen och lärarprogrammen (SFS
2011:688), samt den statliga rektorsutbildningen (SFS 2011:183). Det
förekommer också att skolutveckling nämns i anvisningar till studerande inom
lärarprogrammet när de ska välja inriktning för sina examensarbeten, liksom i
1 Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor
m.m. – ÖLA 00 – med Lärarnas Samverkansråd
2 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – HÖK 05
3 Myndigheten för skolutveckling existerade 2003-2008
4 Kunskapscentrum för skolutveckling. Karlstads universitet och Högskolan Dalarna
5 Centrum för hållbar skolutveckling. Mälardalens högskola
13