FULLTEXT01

4.2 Kännedom och texter
Den kännedom som jag har om skolutveckling som diskursiv praktik och
känslan för den diskursiva terrängen som jag tar med mig in i föreliggande
studie har, enligt mitt sätt att se, bidragit till att jag med större lätthet har kunnat
söka upp relevanta avsnitt i ett omfångsrikt och heterogent textmaterial. I ett
nästa steg har jag kunnat ägna sådana avsnitt en mer textnära analys. Samtidigt
kan det vara svårt att identifiera diskursiva yttringar i en praktik som man själv
är en del av. Den speciella kännedomen, närheten till och känslan av materialet
som ett slags ”helt” kan också göra det svårt att på något detaljerat sätt beskriva
analysprocessen och bevekelsegrunderna för den samma, vilket jag återkommer
till längre fram. 33
För studien och resultatsammanställningens vidkommande bestämde jag mig,
inte minst för att få en rimlig avgränsning av ett digert material, att ur
rapporteringsunderlaget till Myndigheten för skolutveckling och kommunerna
(se ovan) enbart använda inspelat och/eller ordagrant transkriberat material.
Det innebär texter som jag inte själv är författare till, utan istället ordagranna
återgivningar av vad någon annan har sagt eller skrivit, närmare bestämt
inspelade och därefter av mig ordagrant transkriberade intervjuer/samtal,
enkätsvar, e-brev och loggboksanteckningar. En ytterligare anledning till att jag
valde att inte låta mina egna anteckningar ingå i den mer textnära analysen var
att jag upplevde det problematiskt att utföra en textnära analys på text som jag
själv hade formulerat. Det är ett i och för sig beaktansvärt konstaterande,
eftersom det reser frågor om räckvidden för idén om den konstruktionistiska
ansatsen. 34 Även om det inte ”syns” i det slutgiltiga resultatet, har fältstudierna
och de deltagande observationerna, samt skrivandet i samband med dem varit
till stor hjälp i den fortsatta analysen, bland annat för att göra den mer
nyanserad.
För att läsaren ska få en uppfattning om relationen och i någon mån
proportionen mellan det ursprungliga rapporteringsunderlaget 35 och det
empiriska textunderlaget till föreliggande studies mer textnära analysdel, ger jag
i tabell 1 en översikt beträffande denna relation.
33 Detta konstaterande ska emellertid inte tolkas som om att jag menar att det skulle finnas en ”sann”
version av den diskursiva praktiken eller att den skulle vara åtkomlig i någon essentiell mening.
34 Kanske går det att associera till vad Börjesson (2003) skriver angående reflexivitet: ”Att vid varje
ord betona det konstruerade skulle resultera i en oläslig text – om en sådan ens går att tänka
sig”(Börjesson, 2003, s.58). I min diskussion återkommer jag till detta som en reflektion.
35 Avser underlaget till delrapporter respektive den slutrapport som lämnades till Myndigheten för
skolutveckling och till projektkommunerna under perioden 2004-2008.
73