FULLTEXT01

(1992) förordar en eklektisk hållning när det gäller diskursanalys och
konstruktionism. Att föreställa sig konstruktioner i text och tal som
tolkningsrepertoarer gör det, enligt deras mening, lättare att ta sig in i och an ett
textmaterial (Wetherell & Potter, 1992). Begreppet tolkningsrepertoar knyter,
precis som Billigs retoriska argumentationsanalys, dessutom an till
konversationsanalysens intresse för det detaljerade retoriska föränderliga arbetet
i interaktion och till mer poststrukturalistiska anspråk, det vill säga
uppmärksammandet av bredare argumenterande resurser. Enligt Edley (2001)
går begreppet tolkningsrepertoar att beskriva som mindre monolitiskt i
förhållande till diskurs: ”They are viewed as much smaller and more
fragmented, offering speakers a whole range of rhetorical opportunities”
(s.202).
Tolkningsrepertoarbegreppet ger en bild av att det finns en uppsättning
versioner och retoriska resurser att tillgå – även beskrivet som koreografier –
vilka ger utrymme för vad som faller sig mest naturligt eller ger bäst utdelning i
ett visst sammanhang (Edley, 2001; Wetherell & Potter, 1992). På samma sätt
som när det gäller enskilda yttranden och tankar, går varje enskilt samtal
respektive text ändå att förstå som en unik komposition av material från olika
tolkningsrepertoarer (Edley, 2001). Argumentationens utformning går i sin tur
att uppfatta som en hantering av ett antal ideologiska dilemman, vilket leder
över i det för studien andra centrala analysbegreppet.
Ideologiska dilemman
Begreppet ideologiska dilemman lanserades i slutet av 1980-talet i samband med
att Billig m.fl. (1988), likt exempelvis Laclau och Mouffe (1985/2001) några år
tidigare 12 , ifrågasatte och problematiserade marxistisk determinism samt
uppfattningar om ideologi som integrerade och sammanhängande idékomplex.
Billig m.fl.(1988) föreslog i detta sammanhang begreppet ‟levda ideologier‟ och
avsåg med det ett samhälles eller ett specifikt sammanhangs ”sunda förnuft”.
Utgångspunkten för deras förslag var en uppfattning om att levda ideologier
olikt exempelvis kapitalism, socialism och liberalism är både osammanhängande
och självmotsägande ifråga om argumentation. Billig (2009) refererar i en av
sina senare texter till ett väsentligt argument i hans och kollegornas lansering av
begreppet ifråga: ”As my colleagues and I have argued, ideology is „dilemmatic‟
12 Laclau och Mouffes (1985/2001) Hegemony and Socialist Strategy beskrivs av författarna själva
som ett försök att intervenera den socialistiska debatten.
38