FULLTEXT01

KAPITEL 6 – Diskussion
I detta kapitel diskuterar jag studiens resultat liksom studien som helhet. Jag
beaktar genomförandet med hänsyn till utgångspunkter, syfte, teoretisk kontur
och ansats, samt i någon mån tillämpade analysbegrepp. Avslutningsvis
diskuterar jag vad avhandlingen eventuellt kan tänkas öppna för både sett till
dess resultat och dess framställningsform.
6.1 En föränderlig diskursiv praktik
En väsentlig utgångspunkt för denna avhandling är uppfattningen att den
ideologiska potentialen i argumentation uppstår och utvecklas i diskursiva
praktiker och att ideologiska implikationer därför bäst låter sig studeras där. En
ytterligare utgångspunkt är uppfattningen att skolutveckling är en diskursiv
praktik väl värd att studera i det avseendet. Eftersom studien är genomförd i
syfte att belysa ideologiska implikationer av skolutveckling som diskursiv
praktik med fokus på den föränderliga diskursiva praktiken, måste resultatet
också läsas därefter. Det vill säga på samma sätt som när man läser en
turistguide över en stad, med stadens ständiga föränderlighet i åtanke (Wetherell
& Potter, 1992). Man måste också ta hänsyn till att diskursiva praktiker
konstrueras och konstitueras utifrån en mängd tillfälliga subjektspositioner. Ett
banalt konstaterande i detta sammanhang vore därför att påstå att resultatet
skulle ha sett annorlunda ut om någon annan hade gjort en motsvarande analys
på samma material. För alldeles självklart är det så och till och med mer än så.
Det är helt enkelt en del av syftet.
Även avhandlingsskrivande innebär en föränderlig diskursiv praktik, vilken går
ut på att konstruera och organisera sköra och ibland mycket kortvariga
betydelseordningar. Vid någon tidpunkt behöver den som skriver bestämma sig
för att analys- och tolkningsarbetet åtminstone preliminärt är avslutat. Man
måste, för att tala med Laclau och Mouffe (1985/2001), bestämma sig för en
‟partiell fixering‟. Trots att texter, givet det hittills sagda, inte kan betraktas som
vare sig statiska eller som bärare av inherent mening och trots studiens
relativiserande ambitioner, har det naturligtvis ändå spelat roll vilka empiriska
texter som har legat till grund för analysen. När jag har plockat ur detaljer ur
skolutveckling som diskursiv praktik, i form av empiriska textfragment har jag
förvisso berövat dessa detaljer en del av deras kontext. Sammanförda till nya
konstellationer kan de emellertid, med Bartholdssons (2003) sätt att uttrycka
158