FULLTEXT01

gott respektive dåligt uppförande, syftar på versioner av att vissa i
skolutvecklingshänseende förutbestämda attityder och uppförandekoder skulle
vara de absolut korrekta. Den tredje och i denna tablå sista kombinationen,
nydanare mot reaktionärer, syftar på en sorts rigid uppdelning mellan ett hyllat
avantgarde och ett anhang förhatliga bakåtsträvare.
5.3.1 Goda respektive dåliga karaktärsdrag
Denna kombination motiveras av en retorisk konsensus angående goda
respektive dåliga karaktärsdrag hos skolans anställda i samband med
skolutveckling. I flera texter likställs och kategoriseras nämligen skolpersonal i
hög utsträckning utifrån vad som underförstås tjänliga respektive otjänliga
karaktärsdrag i skolutvecklingshänseende. Skolans anställda förtingligas genom
att i första hand tas för en verksamhetskvalitet rekommenderad för att garantera
verkställandet av en viss skola. Tjänliga karaktärsdrag sammankopplade med en
förmodat god kvalitet på verksamheten i skolan underförstås, och bidrar
såtillvida till att frammana bilden av en önskvärd människotyp funtad på
godtagbart sätt.
Exempelvis framhålls handlingsorientering liksom framåtsiktande i flera av
texterna som något förebildligt. En konstant strävan och utvidgning av det
realiserbaras gräns, inte minst ifråga om personlig potential, utmålas som
dygdigt i skolutvecklingshänseende. Som en implikation av dessa fordringar
upprättas bilden av ett närmast symbiotiskt förhållande mellan en
decentraliserad skola beskaffad på visst sätt och en lärarkår rustad med de
förmodat riktiga egenskaperna för att infria denna skola. Skolan först och
därefter rätt sorts människor tycks den logik lyda, vilken åberopas i dessa
versioner. Appellen om handlingsorientering och framåtsiktande innebär
dessutom att varje tendens och benägenhet av att vilja hålla fast vid, fortsätta
som förut och att förbli vid det förhandenvarande framställs som en form av
missräkning, svaghet och regress i sammanhanget. En black om foten helt
enkelt, sett till idén om en decentraliserad skola och skolutveckling som en del
av det projektet. Förmodat mindre eftertraktade egenskaper konstitueras i en
del texter, vilka både mer och mindre subtilt dessutom diskrediterar var och en
som antas representera eller upprätthålla den typen av egenskaper. Sådana
versioner bidrar till att dela in skolans anställda utifrån förmodat goda
respektive dåliga karaktärsegenskaper i skolutvecklingshänseende.
I Text 1 föreskrivs hur skolpersonal bör vara konstruerad för att motsvara
normen och för att uppfylla kvalitetskraven utifrån den skola som i texten
110