FULLTEXT01

avsiktligt väljer att ”missförstå” betydelsen av den samma, något jag vill
understryka inte är eller har varit mitt syfte. För att ytterligare tydliggöra
avsikterna med detta kapitel och i någon mån med avhandlingen som helhet,
hänvisar jag därför till vad Bartholdsson (2003) skriver angående ”detaljers
betydelse”:
Att bryta ur detaljer ur vardagens komplexitet innebär å ena sidan att de
berövas en större kontext, ett sammanhang som kan vara mer nyanserat än
vad detaljerna antyder. På så sätt kan beskrivningar upplevas som orättvisa.
Å andra sidan kan detaljer tillsammans peka på andra större sammanhang
som genom att de förs samman synliggör mönster och delade värden.
Därför är det intressant att lyfta fram detaljer och göra dem synliga. (s.122)
3.1 Några skolutvecklingslogiker
Med fokus på skolutveckling som konsensusartad logik har jag, på ungefär det
sätt som Bartholdsson (2003) beskriver i sitt ovanstående citat, valt att utifrån
några forskningsrelaterade sammanhang presentera vad jag uppfattar som inslag
i denna logik. Under följande rubriker ger jag därför några exempel på vad jag
anser kan betraktas som konsensus och som delade värden i talet om
skolutveckling. Det bör emellertid sägas att det är i den argumenterande
praktiken som sådan, det vill säga i själva delandet, som värdena antas uppstå
och utvecklas - inte på någon abstraktare nivå.
Historiserad skolutveckling
Decentralisering och skolutveckling
Essentialiserande skolutvecklingsmetaforer
Det gamla utmanövrerat av det nya och upplysta
Strategier, modeller och perspektiv på skolutveckling
Undanröja medvetandemässiga hinder och förädla tänkandet
Potent och farofylld - skolutveckling med grandiosa anspråk
Skolutveckling som icke-neutral och invecklad process
Skolutveckling som skapat beroende
Samverkansprojekt – två exempel
50