FULLTEXT01

associera till skolutveckling som diskursiv praktik, och indirekt till projektet. Ett
skäl till denna bedömning är att de sistnämnda texterna på olika sätt erbjuder så
kallade perspektiv på och strategier för skolutveckling och även i flera fall
uppmanar till skolutveckling som kombinerade utvecklings- och forskningsprojekt
i partsamverkan. Det rör sig om texter ur en forskningsöversikt från
Myndigheten för skolutveckling (2003) liksom texter som mer explicit
behandlar den så kallade frirumsmodellen respektive frirumsstrategin (Berg,
2003a, 2003b, 2003c, 2004). Att just sistnämnda perspektiv på skolutveckling är
så väl representerat i mitt material har, som tidigare nämnts, att göra med att det
var det som officiellt tillämpades i de två kommuner vars utvecklingsarbete jag
hade till uppgift att rapportera om till bland annat Myndigheten för
skolutveckling.
Ett minimikrav för en analys av det här slaget är att texten som studeras har
relevans för den diskursiva praktik som står i fokus. Det duger med andra ord
inte med texter om exempelvis ”väder och vind”, för att parafrasera Wetherell
och Potter (1992). Med tanke på att skolutveckling som diskursiv praktik är
analysens fokus, anser jag kravet vara väl tillgodosett i föreliggande studie.
4.2.2 Texterna som jämbördiga inslag i en argumenterande väv
För att inte behandla materialet hierarkiskt (Börjesson, 2003; Laclau & Mouffe,
1985/2001), har jag lagt mig vinn om att hantera all ingående text så jämbördigt
som möjligt. All ingående textdata betraktas således som inslag i eller uttryck för
skolutveckling som diskursiv praktik. När det gäller de empiriska texterna har
jag därför (inte heller i resultatkapitlet) funnit det angeläget att knyta vissa
yttranden till enskilda individer. 37 Syftet med studien är ju att belysa ideologiska
implikationer av skolutveckling som diskursiv praktik, inte att belysa i vilken
utsträckning den ena eller den andra individuella ”aktören” bidrar till det. Detta
har jag också motiverat relativt grundligt i kapitel 2. I analyshänseende bedöms
därför all sådan empiri som lika intressant, oavsett vem eller vilken aktör som
eventuellt kan anses ha ”stått för” eller som kan anses ”ligga bakom”
formuleringen, eller ”hur nära” eller ”långt ifrån” verkligheten det sagda eller
skrivna därmed kan anses vara.
37 Även om olika uttalanden formulerade av en och samma person förekommer, redovisas endast
yrkeskategorin, dvs. rektor eller lärare (lärare innefattar lärare, barnskötare, förskollärare,
fritidspedagog och specialpedagog). I dialogiska sekvenser med exempelvis flera ”lärare”
involverade skiljs emellertid de respektive talande individernas yttranden åt med varsin bokstav
(Lärare A, Lärare B, Lärare C alt. Rektor A, Rektor B.), en beteckning som alltså bara gäller inom
ramen för en viss sekvens.
75