FULLTEXT01

loggböcker (april 2005) hade det ett år senare (maj 2006) skrivits i fem och av
dem endast i två vid mer än ett tillfälle. Sammanlagt fanns anteckningar från tio
olika tillfällen. Sex av bidragen var undertecknade och sex var daterade.
Även i kommun 1 lät jag introducera en typ av loggboksskrivande. Vid en
sammankomst med rektorer och personer i utvecklingsgruppen föreslog jag där
en på frivillighet baserad kontakt i form av loggboksskrivande med personal i
den dåvarande ”utvecklingsgruppen” och med rektorer. Sammanlagt sex
rektorer, var och en med ansvar för antingen förskola eller skola eller både
förskola och skola, samt sex lärare från såväl förskole- som
grundskoleverksamhet ”nappade” på idén. Efterhand stod det emellertid klart
för mig att endast några av de lärare och rektorer som i maj-juni 2005 hade
anmält sitt intresse för att skriva loggbok faktiskt förde någon mer formell
sådan över det fortsatta utvecklingsarbetet. Via e-post fick jag dock några
sådana loggboksnoteringar sända till mig och de utgör en del av empirin.
Under projektperioden pågick en tidvis intensiv e-korrespondens olika
medverkande emellan. Även denna e-korrespondens betraktas inom ramen för
studien som forskningsdata. Redan i början av projektet hade jag också förhört
mig bland de medverkande om de tyckte det var i sin ordning att jag använde
och sparade e-korrespondens som data. 54 Ingen sade sig ha något att invända
mot det. Emellertid kan det vara svårt att dra gränsen mellan vilka som faktiskt
har samtyckt och vilka som bara ”råkar” befinna sig i en sådan korrespondens,
vilket innebär något av ett forskningsetiskt dilemma. Dessutom genererade e-
korrespondensen, ibland med bilagor och ofta kommunicerad och distribuerad i
flera led, en nästan ohanterlig mängd textdata som till slut blev svår att
överblicka. Av både etiska och praktiska skäl har jag därför valt att använda
dessa data sparsamt och med försiktighet och de förekommer också ytterst
måttligt i resultatsammanställningen. Av konfidentialitetsskäl har jag däremot
valt beteckningen ”e-post” oavsett om det rör sig om loggboksmaterial eller om
det rör sig om någon annan typ av e-korrespondens. 55
Dokument
Min analys baserar sig också på diverse olika dokument från de kommuner som
jag följde inom ramen för projektet. Det handlar främst om skolplaner och
kvalitetsredovisningar . I resultatkapitlets empiriska textexempel hade jag önskat
54 I båda kommunerna fanns mitt namn/e-postadress med på en s.k. sändlista med koppling till
projektet ifråga.
55 E-korrespondens utgjorde ett inslag av utvecklingsarbetet i båda kommunerna.
82