FULLTEXT01

normaliserade verksamheter, liksom en skeptisk inställning till att vetenskap
skulle utöva något slags rättmätigare respektive neutralare vetande.
Flera av de perspektiv på skolutveckling som har lanserats, exempelvis i den
tidigare anförda kunskapsöversikten Skolutvecklingens många ansikten (Berg &
Scherp, 2003), hänvisar till demokratiska ideal och åberopar en social
förbättringssyftande, humanistisk och liberal diskurs. Exempelvis presenteras
den så kallade ‟frirumsstrategin‟ så här:
Upptäcka och erövra frirummet – skolutveckling ett eget ansvar
Skolutveckling är en fråga om att skolors personal, elever och föräldrar med
hjälp av genomförda kultur- och dokumentanalyser upptäcker det outnyttjade
frirummet. För personalen är skolutveckling en bottom-up-process
där skolors professionella, med elevernas bästa för ögonen, tar makten över
sitt vardagsarbete. (Berg, 2003c, s. 65)
Mot bakgrund av vad som tecknats ovan finns antagliga skäl att beakta
skolutveckling och skolutvecklingsforskning som en diskursiv praktik liksom att
göra det med viss skepticism. Skolutveckling som diskursiv praktik kan
nämligen också, för att följa Foucault (1980, 1977/2003) i hans logik, fungera
som en form av modern maktritual med oförmodade ideologiska implikationer.
Ett sådant konstaterande behöver dock inte innebära en kritik av vad som
försiggår i den diskursiva praktiken, men kan ändå utgöra ett argument för att
dekonstruera skolutveckling som en sådan praktik och därigenom belysa
ideologiska implikationer av den samma. I analogi med detta menar Hultqvist
och Petersson (1995) att det underlättar, ”att uppfatta vetenskapen som en
praktik, ett görande bland annat görande i samhället, och inte en upphöjd
verksamhet av det slag vi gärna föreställer oss.… praktikbegreppet innebär en
möjlighet att relativisera den vetenskapliga kunskapen (s.20).
1.6 Studiens förbehåll, huvudsakliga motiv och syfte
Skolutveckling tjänar i min avhandling som ett slags infart och generell
beskrivning av materialets utgångspunkter. Studien görs inte för att låta påskina
att talet om skolutveckling inte skulle ha relevans eller för att påstå att det som
erbjuds praktiken med utgångspunkt i olika så kallade strategier för och
perspektiv på skolutveckling inte skulle ha förutsättningar att fungera just så.
Utgångspunkt för studien är snarare en uppfattning att den ideologiska
17