FULLTEXT01

om skolreformer (Sundberg, 2005). Sundberg poängterar att han vill
problematisera vad han beskriver som både liberalistiskt grundade uppfattningar
om att reformer är neutrala verktyg för ”resultatmaximering” och
mer postmodernt orienterade skeptiska inställningar till statligt initierade
interventioner. I samband med detta säger sig Sundberg (2005) vilja rikta
sökarljuset – inte mot utfallet av olika reformintentioner – utan vad han
beskriver som ”bakom och bortom den officiella reformscenen” (s.24) och de
omständigheter som skapar och upprätthåller olika reformdiskurser. Sundbergs
version underförstår således att de av honom åsyftade omständigheterna skulle
gå att finna på en annan nivå än den där själva diskursen äger rum, alltså i någon
form av yttre nödvändighet eller dold agenda.
3.2 Samverkansprojekt – två avhandlingsexempel
Som avslutning på detta kapitel kommenterar och reflekterar jag kring två
avhandlingar, vars respektive utgångspunkter är den typ av samverkansprojekt
som bland annat Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2002) efterlyser, och
som även har flera likheter med det projekt som jag själv medverkade i, det vill
säga ”projekt … där samverkan mellan akademiker och praktiker prövas”(s.71).
Det första exemplet med denna utgångspunkt rör ett skolutvecklingsprojekt
som Schantz Lundgren (2008) medverkade i som handledare och samtidigt
studerade, samt hänvisar till i sin avhandling med titeln Det är enklare i teorin…
Om skolutveckling i praktiken. Skolutvecklingsprojektet som pågick under flera år
vid en gymnasieskola, hade den så kallade frirumsmodellen i viss fokus. 25
Projektet liksom Schantz Lundgrens uppgift inom det samma torde kunna
definieras som: ”Handledning som syftar till kompetensutveckling och
skolutveckling … där samverkan mellan högskola och skola är central”
(Lendahls Rosendahl & Rönnerman, 2002, s.64). Det går således att betrakta
projektet liksom Schantz Lundgrens (2008) placering i förhållande till detta som
ett tämligen typiskt inslag i den konsensusartade logik som jag har försökt
teckna en bild av i detta kapitel. Schantz Lundgren (2008) skriver inledningsvis i
sin avhandling: ”Den uppläggning som avhandlingen fått utgör både en kritisk
granskning av Frirumsmodellen och en självkritisk granskning av mitt eget
agerande i samband med att skolutvecklingsprojektet genomfördes, samt att
förändringsproblematik inom skolan mer generellt också behandlas” (s.19).
25 Även det projekt som jag redogör för i föreliggande avhandlings inledning och som jag själv
medverkade i hade den så kallade ’frirumsmodellen’ i viss fokus.
68