FULLTEXT01

tyckande hos personal i förhållande till ett dylikt resultat utmålas som en form
av olägenhet. Vad som kan utläsas är återigen; hade det bara funnits tillräcklig
vilja och förmåga hos exempelvis lärare att göra verkligt rationella och skickliga
val skulle egentligen inte tvång behövas. Men så länge lärare är som de är,
benägna att hemfalla åt sitt eget tyckande istället för att underordna och anpassa
sig till officiellt antagna, underförstått korrekta versioner av skolan finns starka
skäl att tillämpa ett visst mått av tvång. Risken är annars, underförstår samma
texter, att förbättring eller förändring av verksamheten och av verksamhetens
anställda aldrig kommer till stånd och att en förbättring eller förändring är
brådskande, låter dessa versioner förstå som så självklart att det inte behöver
uttalas.
Text 1a, 1b och 1c 77 låter förstå att påbudet om bearbetning och påverkan av
skolors personal står och faller med [6] om det företas ur ett organisationshierarkiskt
inifrån och underifrån. Personal måste övertygas om att frivilligt vilja
delta i skolutveckling [D]et [är] nödvändigt att skolans personal känner entusiasm och
engagemang för att författa sådana brev [1-2]. Samtidigt implicerar texten att skolans
personal måste granska sig själv, förstå sig själv och bearbeta sig själv, om
framåtskridande alls ska kunna ske. Här underförstås alltså en personal hotad av
toppstyrning och en inskränkt frihetsgrad, som i frivillighetens namn därför
måste utsätta sig för självrannsakan i syfte att motverka den inskränkta
autonomin. Sammantaget går detta att tolka som hanteringen av ett ideologiskt
dilemma och som ett tvetydigt korrektiv om att utvecklingsarbete måste ske
frivilligt och komma, så att säga, inifrån och att man måste vilja vara med på
det. Då kan även lockbeten och manipulation komma ifråga. Det handlar kort sagt
om att vinna personalens förtroende för projektet [4-5].
Text 1a
1 [D]et [är] nödvändigt att skolans personal känner entusiasm och engagemang för
2 att författa sådana brev. 78 En förutsättning för ett sådant engagemang är att
3 personalen upplever att de har någonting att vinna på projektet och på
4 kulturanalysen. Det handlar kort sagt om att vinna personalens förtroende för
5 projektet. 79
77 Texterna kommer från en och samma källa. Därav den avvikande numreringen
78 Ett inslag i kulturanalysen (vilken i sin tur är ett inslag i frirumsstrategin), är att skolans personal
författar ett brev utifrån en öppen påståendefråga: ”Så här är det att arbeta på X-skolan…” Även
kallat brevmetoden. (Berg, 2003a)
79 Berg (2003a, s.42)
102