FULLTEXT01

skälig konsekvens av samtyckes- respektive frivillighetskravet. En annan
invändning bör också göras i det här sammanhanget. De flesta personer som
befinner sig i ett skolforsknings- och utvecklingsprojekt, likt det jag som
doktorand ingick i, gör det inte för att de aktivt har valt det. Snarare befinner sig
det stora flertalet i en sådan specifik inramning just på grund av sin anställning
inom skolan. Kanske känner de sig av den anledningen mer eller mindre
pressade att exempelvis ställa upp på en intervju eller att svara på en enkät.
Detta är emellertid, enligt min uppfattning, ett generellt etiskt dilemma för den
här sortens samfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt.
En ytterligare invändning är att det trots att nödvändig information har lämnats,
kan vara svårt för deltagarna att förutse konsekvenserna av ett eget deltagande,
exempelvis hur det kan påverka en att i efterhand finna sig själv citerad i ett
akademiskt sammanhang (Wetherell, 2001). Det vilar därför, med hänsyn till
konfidentialitetskravet, ett särskilt ansvar på forskaren att försöka skydda
deltagarna från sådana negativa konsekvenser. Vetenskapsrådet (2011) åberopar
bland annat Helsingforsdeklarationen i det här sammanhanget, där det
poängteras att det är forskarens ansvar att värna deltagarnas integritet.
Deltagarna måste först och främst försäkras konfidentiell behandling genom att
man lovar att ändra deras namn, samt att man också utesluter uppgifter i
textutdrag och utsagor som på något vis kan identifiera personerna
(Vetenskapsrådet, 2002; Wetherell, 2001).
Jag har gjort detta så långt det har varit möjligt. Ibland kan det dock vara svårt
att tillmötesgå kravet om att ta bort information som kan identifiera deltagarna
fullt ut. Inte minst kan det vara svårt i ett omfattande samfinansierat projekt
som det åsyftade med många aktörer inblandade. För alla dem som har ingått i,
eller som har haft information om projektet, och det rör sig om ganska många
personer, kan det vara tämligen lätt att härleda olika omständigheter till
antingen specifika kommuner, myndigheter eller personer i projektet, det vill
säga till någon av de involverade aktörerna. Emellertid bör det betonas att
studiens syfte är att uppmärksamma skolutveckling som diskursiv praktik och
att belysa de ideologiska implikationerna av den diskursiva praktiken. Syftet är
inte att kartlägga i vilken utsträckning enskilda ”aktörer” bidrar till detta eller att
på något negativt sätt peka ut den ena eller andra.
För att återanknyta till den etiska diskussionen, kan det också finnas en hel del
information om studien som inte kan lämnas i förväg. Exempelvis kan det vara
svårt att förutse konsekvenserna av en viss interaktion, exempelvis en intervju
92