När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

guldskatter, gudaoffer, väldiga gravvårdar, välorganiserade bygdeorganisationer,
utlandskontakter, romersk krigstjänst, skrivspråk och handel hör
ihop. Sedan kan vi nu i efterhand, när vi har fått bättre analysmetoder, bara
konstatera att germansk renrasighet är en myt. Exempelvis är det tyska folket
sannolikt det mest uppblandade folket i hela Europa. Dessutom var det
ingalunda bara i Sverige som det förekom urgamla riken, utan det var vanligt
runt om i norra Europa. På så vis är inte Sverige, dess befolknings historia
eller dess kungars bragder och öden något anmärkningsvärt eller särskiljande,
utan något fullständigt naturligt som väl smälter in i den allmänna
europeiska utvecklingen, vid sidan av bland annat keltiska och anglosaxiska
länder.
Om vi således återupprättar grundtankarna att Sverige såsom land med en
väl fungerande samhällsorganisation är mycket äldre än Olof skötkonung
och att det fanns kungar långt före honom, öppnar sig nya möjligheter
rörande diskussionen om Svearikets uppkomst. Först måste vi fråga oss
vilket samhällssystem och vilken struktur som förekom innan Sverige blev
en stat i början av medeltiden och om detta ska betraktas som ett ”riktigt”
land eller inte. Därefter kan vi fråga oss när Sveariket uppstod och vilka
omständigheter som låg bakom en sådan utveckling.
En alternativ metod att skriva historia
Historia kan skrivas på många olika sätt. Antingen bestämmer man sig för
slutsatserna först och ser till att komma dit genom diverse analyser och väl
genomtänkta argument, eller så bestämmer man sig för vilket material som
ska användas och gör så mycket man kan av det. Båda alternativen är
mycket vanliga, trots att det första är ovetenskapligt. I det sistnämnda fallet
kan det röra sig om ett fynd eller en fornlämning som tolkas lokalt och inte
sätts in i ett större sammanhang, eller att man medvetet undlåtit att ta med
ett visst material i en analys därför att det inte passar vissa ställda krav, som
dock alltför sällan anges och beskrivs. Ett sådant krav på de skrivna handlingarna
kan vara att de ska ha mycket hög trovärdighet, men forskaren kanske
inte vill befatta sig med frågan hur eller på vilket sätt som trovärdigheten
har blivit undersökt. Istället utgår man från att så gott som alla äldre
källor kan ratas. På så vis är det inte ovanligt att en forskare får exakt det
studiematerial som denne själv önskar, och därmed har man själv bestämt
sig för vilka slutsatser man ska komma fram till. Därför går det i stort sett
att förlägga Svearikets vagga var som helst, bara man är noga när man gör
urvalet av det material som ska studeras och den metod som ska användas.
Ett alternativ är att inte välja alls, det vill säga där man inte väljer bort
något, eller med andra ord att välja allting. Då tillåter man att alla skrivna
handlingar och alla fornminnen får vara med, och man kan inte anklagas för
att ha utfört en subjektiv avgränsning av materialet. Skillnaden vad gäller
resultatet kan bli enorm. Inom Weibulls metodik ska alla personer i vår
historia, vars existens inte kan bevisas vara 100% säkerställd, klassificeras
som sagopersoner, medan de säkerställda är historiska personer. Någon nyansskillnad
finns inte. Antingen fanns personen, eller så fanns inte personen
alls. Olof skötkonung fanns, eftersom vi har oberoende bevis på hans exi-
11