10.05.2015 Views

När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kristnandet<br />

Olof skötkonung beskrivs ofta som d<strong>en</strong> första kristna kung<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>. Så<br />

länge man inte tror att det fanns några kungar före honom är det ett säkert<br />

påstå<strong>en</strong>de. Adam av Brem<strong>en</strong> påstod dock att hans fader Erik segersäll tog<br />

dopet i samband med erövring<strong>en</strong> av Danmark på 980-talet, m<strong>en</strong> när han<br />

återvände därifrån tio år s<strong>en</strong>are återgick han <strong>till</strong> hed<strong>en</strong>dom<strong>en</strong>. Då hade<br />

krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> förekommit i <strong>Sverige</strong> minst 150 år, om vi utgår från Ansgars<br />

första resa, m<strong>en</strong> det stora g<strong>en</strong>ombrottet skedde med Olof skötkonungs dop<br />

som biskop Sigfrid lär ha utfört. Granskar vi Sigfridsleg<strong>en</strong>d<strong>en</strong> står det att<br />

Sigfrid reste från England under kung Mildreds dagar för att missionera<br />

bland folk<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>. Enligt bilagan i äldre Västgötalag<strong>en</strong> döpte Sigfrid<br />

kung Olof vid Brigidakällan* i Husaby på Kinnekulle i början av 1000-talet.<br />

D<strong>en</strong>ne kung Mildred har återfunnits av biskop Hellström i det nord<strong>en</strong>gelska<br />

riket Northumbria, m<strong>en</strong> han levde märkligt nog i slutet av 700-talet eller<br />

runt år 800. Olof (eller rättare sagt Anlaf som var det ursprungliga namnet)<br />

var ett mycket vanligt kunganamn i det sv<strong>en</strong>ska kungahuset från mitt<strong>en</strong> av<br />

800-talet och fram <strong>till</strong> Olof skötkonung. Det är inte otänkbart att det förekommit<br />

fler Olof i kungasläkt<strong>en</strong> före 800-talets mitt, och att det i själva<br />

verket var <strong>en</strong> annan Olof som döpte sig samt att det i början av medeltid<strong>en</strong><br />

skett <strong>en</strong> sammanblandning med Olof skötkonung. I så fall kommer äv<strong>en</strong><br />

Ansgars resa i annan dager eftersom de tyska biskopsstift<strong>en</strong> Hamburg och<br />

Brem<strong>en</strong> plötsligt fått konkurr<strong>en</strong>s från England och att Ansgars resa mer blir<br />

<strong>en</strong> jakt på de sv<strong>en</strong>ska själarna och deras territorium än <strong>en</strong> from missionsresa<br />

för sin eg<strong>en</strong> skull. Om d<strong>en</strong>na kronologiska omplacering av Sigfrids verksamhet<br />

skulle vara riktigt kan det också ge <strong>en</strong> annan förklaring varför Sigfrid for<br />

<strong>till</strong> Växjö nere i Småland för att fortsätta sitt kristna arbete, samt att bygd<strong>en</strong><br />

kring Växjö betraktade sig som ett eget område. På 1100-talet bildade Växjö<br />

ett eget stift, trots att området var mycket litet. Möjlig<strong>en</strong> fanns det kristna<br />

människor här redan på 800-talet i <strong>en</strong> förhållandevis hög utsträckning. I så<br />

fall bör de ha tagit emot hemvändande kristna folk redan på 500-talet.<br />

* Inte vid Sigfridskällan öster om Husaby kyrka, där glasskiosk<strong>en</strong>, toaletterna, bussparkering<strong>en</strong><br />

och de kungliga autograferna finns. Brigidakällan ligger väster om<br />

kyrkan, precis nedanför biskopsborg<strong>en</strong> och rinner g<strong>en</strong>om ett cem<strong>en</strong>trör under väg<strong>en</strong>.<br />

Olof skötkonungs mynt, som <strong>till</strong>verkades av<br />

<strong>en</strong>gelska myntmästare, visar <strong>en</strong> nära kontakt<br />

med England.<br />

58

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!