När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hade också <strong>en</strong> <strong>en</strong>astå<strong>en</strong>de förmåga att förutse faror och händelser i Europa.<br />
Vid d<strong>en</strong>na tid <strong>blev</strong> det upp<strong>en</strong>bart att det frankiska riket inte expanderade<br />
efter de principer som varit rådande tidigare, innan rik<strong>en</strong>a började omformas<br />
<strong>till</strong> stater. Frankerna förde sin eg<strong>en</strong> politik och likt <strong>en</strong> stat erövrade och<br />
kuvade de område för område omkring sig. Samma erövringstaktik hade<br />
äv<strong>en</strong> visigoter och ostrogoter använt sig av i de forna provinserna i västromerska<br />
riket, m<strong>en</strong> frankerna var mycket mer målmedvetna och aggressiva.<br />
Detta fick Teodorik att reagera. I ett flertal brev skrev han <strong>till</strong> europeiska<br />
kungar och varnade dem för d<strong>en</strong> frankiska faran samt att de skulle göra vad<br />
de kunde för att gå <strong>till</strong> motvärn. Tyvärr hörsammade de inte detta <strong>till</strong>räckligt<br />
mycket och inom några årtiond<strong>en</strong> hade flera länder i c<strong>en</strong>trala Europa<br />
gått under, deras kungahus utrotats och länderna blivit införlivade med<br />
frankernas rike.<br />
Kung Hrodulf i södra Norge hörsammade Teodoriks råd. År 507, eller<br />
något av de följande år<strong>en</strong>, erbjöds han <strong>en</strong> tjänst som innebar att han trolig<strong>en</strong><br />
<strong>blev</strong> ostrogoternas överbefälhavare och måhända kung över d<strong>en</strong> del av det<br />
heruliska folket som långt tidigare hade flyttat ner <strong>till</strong> trakt<strong>en</strong> av Donau och<br />
Svarta Havet. Han är sannolikt id<strong>en</strong>tisk med d<strong>en</strong> kung Hrodulf som stupade<br />
strax s<strong>en</strong>are i herulernas ödesdigra slag mot langobarderna.<br />
En annan av de kungar som gick <strong>till</strong> handling på Teodoriks uppmaning var<br />
kung Hygelac på Jylland, som med sin sjöstyrka ansatte och plundrade<br />
bygderna vid kust<strong>en</strong> i Friesland omkring år 515. När de skulle återvända<br />
fick de inte vind i segl<strong>en</strong> och landets försvarare hann ifatt dem. Här på<br />
strand<strong>en</strong> stupade Hygelac medan Beowulf och <strong>en</strong> rad andra kämpar lyckades<br />
fly undan. Flera hundra år s<strong>en</strong>are förvarades kung<strong>en</strong>s b<strong>en</strong> på <strong>en</strong> särskild<br />
plats i närhet<strong>en</strong> och uppvisades för besökare, vilka förundrades över kung<strong>en</strong>s<br />
storlek.<br />
Händelserna omkring Hrodulf och Hygelac visar att de kungliga hov<strong>en</strong> i<br />
Nord<strong>en</strong> och de som fanns runt om i Europa hade <strong>en</strong> nära kontakt med Teodorik<br />
i Itali<strong>en</strong> och förmodlig<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> med varandra. När runst<strong>en</strong><strong>en</strong> i Rök i<br />
Östergötland ristades omkring år 800 mindes man fortfarande Teodorik,<br />
trots att det <strong>en</strong>ligt runtext<strong>en</strong> hade gått nio g<strong>en</strong>erationer sedan han regerade.<br />
Medan frankernas rike expanderade och <strong>blev</strong> allt större i västra Europa,<br />
återtog östromerska riket provins<strong>en</strong> Itali<strong>en</strong> från ostrogoterna. Vad som<br />
hände med goterna i övrigt vet vi ing<strong>en</strong>ting om. Några stannade kvar i de<br />
bergiga områd<strong>en</strong>a i nordligaste Itali<strong>en</strong>, medan andra kanske återvände <strong>till</strong><br />
Nord<strong>en</strong> på samma sätt som herulerna gjorde ett par årtiond<strong>en</strong> tidigare. Ett<br />
annat alternativ är att de begav sig <strong>till</strong> visigoternas rike i Spani<strong>en</strong>.<br />
Vid d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> dyker herulerna upp ännu <strong>en</strong> gång i histori<strong>en</strong>. Det var i<br />
mitt<strong>en</strong> av 540-talet som det sägs att de heruler som bodde kvar nere vid<br />
flod<strong>en</strong> Donau, möjlig<strong>en</strong> med romerskt beskydd i utbyte mot krigstjänster,<br />
hade dräpt sin kung och behövde <strong>en</strong> ny. M<strong>en</strong> det fanns ing<strong>en</strong> lämplig<br />
kungaättling hos dem varför de skickade bud <strong>till</strong> herulerna uppe i Nord<strong>en</strong><br />
och begärde att någon ur d<strong>en</strong> kungliga familj<strong>en</strong> skulle följa med dem <strong>till</strong>baka.<br />
När de återvände dog d<strong>en</strong> <strong>till</strong>tänkte kung<strong>en</strong> under resan i Danmark,<br />
där deras forna fi<strong>en</strong>der bodde, varför de fick återvända norrut för att hämta<br />
<strong>en</strong> annan. D<strong>en</strong>na gång fick de med sig två personer samt ett par hundra<br />
krigare, som skulle försvara dem, och då gick det bättre. Detta visar kanske<br />
56