När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

verk för tre hednagudar, vilket Yggemundus (=Ingemund?) renat med eld
och helgat”. År 1164 blev kyrkan ärkebiskopssäte, men den brann någon
gång före november 1204. Vid reparationen minskades kyrkans storlek
väsentligt och det stora korsformade långhuset ersattes av ett mindre rektangulärt
långhus. År 1258 erhölls påvens godkännande att flytta ärkesätet
med bibehållet namn till staden Östra Aros, som efter den reella flytten
något av åren 1271-1273 började kallas Uppsala. Åsikterna går sedan isär
om Magnus ladulås i maj 1276 lät kröna sig i den delvis uppbyggda domkyrkan
i Nya Uppsala eller om det skedde i Gamla Uppsala. Förutom riksblotet
vart 8:e år hölls distinget och distingsmarknaden vid Gamla Uppsala
och när blotet upphörde, fortsatte de andra med samma tidsintervall.
Tidpunkten för distingen var vid den fullmåne som inträffade efter den
första nytändningen efter trettondagen. Dagen varierade mellan 21 januari
och 19 februari. Den försköts framåt med 1-2 dygn per gång och efter 16
tillfällen började man på nytt igen med den 21 januari (8 x 16 år = 128 år).
Denna distingsregel innehåller även en skottdag som ska läggas in var 304:e
år (19 x 16 år). Av det skälet är det troligt att den inleddes år 476, vilket
stöds av att regeln även kallades kung Auns regel, och den åsyftade kung
Aun, som regerade omkring slutet av 400-talet enligt Ynglingasagan. Andra
sådana skottår inträffade 780, 1084, 1386 och 1690.
Medeltidens landskap
Begreppet Götaland tycks visserligen syfta på trakten kring Västergötland
och Östergötland, men det kan ha uppkommit på grund av att många av de
dåvarande landskapen i denna del av Sverige hade -goter eller -götar som
ändelse. En annan förklaring är att det uppkom i samband med bildandet av
Skara stift c:a år 1015, som omfattade hela södra Sverige (Östergötland,
Småland, Öland samt dåvarande Västergötland, vilket även omfattade Dalsland
och en del av Värmland). Det skulle i så fall kunna förklara hur namnet
Östergötland blev till, eftersom det fram till 1000-talets slut ingick i Skara
stift, samtidigt som det kulturellt har tillhört Mälardalen sedan urminnes
tider. Den enda samhörigheten som Östergötland har haft med Västergötland
är just denna period då de ingick i samma stift.
Av de forna landskapen är det många som förändrats under järnålderns slut
eller medeltidens början. Mest känd är sammanslagningen år 1296 av de
fyra folklanden Tiundaland, Attundaland, Fjädrundaland och Roden som
bildade Uppland. På samma sätt bildades Småland under mitten av medeltiden
genom att folklanden Värend, Njudung och Finnveden först slogs samman
till Tiohärad och sedan utökades med de små landskapen längs kusten.
Gränsen mot Östergötland kom också att justeras. Även Västergötland var
en sammanslagning av många små landskap, men detta hade skett vid
medeltidens början i Husaby och senare, varför det är nära till hands att
tänka sig att det bildats i samband med stiftets tillkomst i Skara i början av
1000-talet. Utöver dessa förändringar av landskapen vet vi att Dalarna ingick
i Västmanland, Gästrikland i Tiundaland samt att Hälsingland omfattade
en stor del av den norrländska kusten och landet närmast innanför. Det
80