NÃ¤r Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

Folkungarna och kungaätterna Kungaätterna i Sverige under medeltidens början kunde vid olika tillfällen både understödja och motarbeta viljan att försöka omvandla Sverige till en stat av samma slag som i Frankrike och Tyskland. Dessa båda länder hade samma ursprung och härstammade från det frankiska imperiet som var störst under Karl den stores regeringstid i början av 800-talet. Frankernas rike hade i sin tur anammat det romerska styret när de på 400-talet genom den merovingiska kungaätten etablerade sig i den romerska provinsen Gallien. På så vis kom det romerska statsidealet att överföras till det frankiska riket och bland annat därifrån vidare till andra delar av Europa, vilka fortfarande var organiserade som riken. I de fall som den svenske kungen försökte genomföra förändringar i riktning mot en stat, förekom det alltid motsättningar. De som var emot statsidealet blev allt mer organiserade i takt med att kungen tog parti för den frankiska eller romerska modellen. Hur motsättningen tedde sig under 1000- och 1100-talet vet vi nästan ingenting om, men från början av 1200-talet kallas motståndarna för Folkungarna. Namnet har tolkats på olika sätt, men en av de mest troliga är att det åsyftar Folke jarl och hans anhängare. Tyvärr råkar Folke jarl även tillhöra Folkungaätten, namngiven efter en person i ätten, som levde betydligt tidigare, vid namn Folke digre eller dennes farfar Folke filbyter, men begreppet Folkungaätten förekom inte under medeltiden utan infördes långt senare. Det är bara sammanslutningen av aristokrater från olika ätter benämnd ”folkungar” som förekommer i de medeltida källorna, vilka på ett modernt sätt kan kallas folkungapartiet. Folkungaätten däremot bör kallas något annat, för att minska risken för missuppfattning, och då är exempelvis begreppet Bjälboätten mer passande eftersom många av dess mest betydelsefulla personer sannolikt kom från Bjälbo i Östergötland. Folkungapartiet hade starka ledare, som ibland hade titeln jarl eller biskop och som många gånger hade stöd av kungen. Deras mål var att bibehålla ett samhälle som styrdes och organiserades efter rikets princip och inte göra om landet till en stat. Under 1000-talet var det blandade känslor för den nya modellen, om vi ser på händelserna omkring Olof skötkonung och hans söner samt den stenkilska ätten, men därefter blev målet att göra Sveariket till en stat tydligare. Den erikska ätten var nästan enbart emot reformer i riktning mot en stat, medan den sverkerska ätten kämpade för att genomföra så många förändringar som möjligt. På sin sida hade de också i regel de danska kungarna. För att omvandla Sverige till en stat var det viktigt att krossa ätternas självständighet i en rad frågor och då inom exempelvis religiösa, ekonomiska, juridiska och sociala angelägenheter, samt deras gemensamma militära samhällsansvar. Dessutom ville de som förespråkade en stat införa kontrollerad handel och anlägga städer istället för fria marknadsplatser. Allt det här skedde långsamt steg för steg, utan att det fanns några större möjligheter att backa tillbaka till det system man just lämnade. 18
Kungarna i Sverige åren 995-1290 med uppgifter om deras ålder när de var kungar, vilken landsdel som de mest tycks ha hört hemma i, samt årtalen för deras regering. 19
Page 2 and 3: NÄR SVERIGE BLEV TILL EN ANNORLUND
Page 4 and 5: Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7: PROLOG Bildades Sverige genom en er
Page 8 and 9: satt i Uppsala och rådde över lan
Page 10 and 11: arbetsinsatser. Häradsindelningen
Page 12 and 13: stens, medan hans fader Erik segers
Page 14 and 15: principer saker och ting var organi
Page 16 and 17: Somliga ätter var så rika på bos
Page 22 and 23: Kungarnas roll för statens framvä
Page 24 and 25: och flera hundra skepp när den var
Page 26 and 27: för allt för statens blomstringsp
Page 28 and 29: Slutsats angående rikena i Norden
Page 30 and 31: äst man ville, men om de ställde
Page 32 and 33: Ett av de fåtaliga indoeuropeiska
Page 34 and 35: med liknande traditioner. En del f
Page 36 and 37: I norra Tyskland och Polen samt i S
Page 38 and 39: erna, måste de ha kämpa väl och
Page 40 and 41: ättade kungahus. Över dem alla st
Page 42 and 43: vad som hände när Inge d.ä. år
Page 44 and 45: eskrivning av svearnas rike. Här s
Page 46 and 47: Ordet svear har nära nog bara tolk
Page 48 and 49: Det gotiska imperiet hade uppstått
Page 50 and 51: En av de första kungarna i ostrogo
Page 52 and 53: äckte inte för att hålla hunner
Page 54 and 55: användes även nere i det gotiska
Page 56 and 57: hade också en enastående förmåg
Page 58 and 59: Kristnandet Olof skötkonung beskri
Page 60 and 61: Den nordiska djurornamentiken är i
Page 62 and 63: Kanske är beskrivningen av den myt
Page 64 and 65: står han sig ha ägt hela hundaret
Page 66 and 67: förbundna med varandra och hade m
Page 68 and 69:
län när såväl greutingarna som
Page 70 and 71:
övergången till vendeltid, kring
Page 72 and 73:
• skeppslagen ersatte hundaren l
Page 74 and 75:
husbyarnas betydelse, vilket skedde
Page 76 and 77:
järnålderns senare del, samt sols
Page 78 and 79:
I Mälardalens landskap (Uppland, S
Page 80 and 81:
verk för tre hednagudar, vilket Yg
Page 82 and 83:
VAGGAN Uppland eller Västergötlan
Page 84 and 85:
styckade och ordnade på ett enkelt
Page 86:
ligger inåt land och långt från
Page 89 and 90:
Eriksson den läspe och halte. Äve
Page 91 and 92:
Alrik, vilka återfinns i den kungl
Page 93 and 94:
gudinnan Nerthus satt under ett sto
Page 95 and 96:
tiden innan de kom till Britannia.
Page 97 and 98:
land…”. I originaltexten står
Page 99 and 100:
första Eriksgata, eller Heriks-gat
Page 101 and 102:
FÖRE VAGGAN Innan samgåendet geno
show all

NÃ¤r Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio FalkÃ¶ping 90,8

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?