När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

Alrik, vilka återfinns i den kungliga ätten. Erik förekommer under Sparlösastenens
tillkomsttid medan Alrik fanns några hundra år tidigare. Den ständiga
frågan är om begreppet Uppsala alltid har avsett Gamla Uppsala i
Tiundaland, numera Uppland, eller om det vid enstaka tillfällen kan ha avsett
någon av de åtta godsen som ingick i Uppsala öd men som har bibehållit
sina andra namn. I de fall uppsalarna nämns i de äldre skrifterna kan det
måhända avse just Uppsala öd, vars enskilda gods och gårdar dock aldrig har
kallats för Uppsala. Däremot kan de som samlingsnamn eventuellt ha kallats
uppsalarna. I dessa bygder finns ett par ortnamn som inrymmer begreppet
sal. Alldeles intill Ås, som var en del av Uppsala öd, ligger byn Sal. Möjligen
är det ett minne av den tid när det fanns en stor sal för allmänna och offentliga
offerfester eller möten mellan ätternas representanter. Kanske har dessutom
byn Sal varit en del av Ås. Några mil längre österut ligger den stora
byn Saleby där det också kan ha legat en viktig sal. Här har stora guldfynd
gjorts och från tidig medeltid finns ett flertal reliefhuggna stenkistor som
fortfarande ligger i närheten av kyrkan. Byns betydelse under forntiden kan
vi bara gissa oss till.
Den allra viktigaste frågan är varför Yngve Frej, som uppenbarligen endast
ägde gods och gårdar i Västergötland, bestämde sig för att bygga ett tempel i
Uppland och inte i Västergötland där hans gods låg. Eller varför han inte
ägde en enda gård i Mälardalen, där han lät bygga ett tempel. Svaret på den
frågan avgör hur vi uppfattar Svearikets vagga och vilka bedömningar vi gör
i en rad frågor.
Njord, Skade och Oden
Berättelsen om Svearikets äldsta tid handlar bland annat om Yngve Frejs
moder Skade, som skilde sig från Njord och flyttade till Oden i Uppsala.
Förutom gåvan i form av Uppsala öd och byggandet av hednatemplet i
Uppsala skulle allt detta kunna tolkas som att folken i Västergötland kuvats
och nu betalade ofantliga summor åt sina herrar för att slippa se sina bygder
brända och skövlade. Men det finns en detalj som får oss på andra tankar.
Yngve Frej var ju faktiskt kung över Sveariket och det var hans son Fjölnir
som övertog ämbetet efter honom. Sedan ärvdes kungamakten vidare ända
till Ingjald illråde, som brände sig inne i mitten av 600-talet. Om Yngve Frej
ska uppfattas som en västgöte, med tanke på placeringen av den äldsta
gruppen av Uppsala öd och hans moders flytt därifrån till Mälardalen, leder
det till att Sveariket hade en kungaätt som härstammade från någon del av
Västergötland och då troligast från Skaraborg.
I det perspektivet blir det naturligt att Uppsala öd låg i Västergötland och att
kungen och härstyrkan gärna blev kvar här, så som de alltid hade varit sedan
urminnes tider samt att Mälardalen hade en ledungsflotta och inte betalade
skatt förrän efter 1247. Västgötakungarnas rike kom även att omfatta
Mälardalen efter denna uppgörelse.
Möjligen ska hela situationen tolkas så att Mälardalens folk lät kungen från
Skaraborg få bli deras kung på villkor att de fick garantier att de inte skulle
kunna bli lurade eller att han skulle använda detta ämbete emot dem.
91