När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

gudinnan Nerthus satt under ett stort täcke. Sådana heliga vagnar med
gudinnebilder tycks ha förekommit både i det ödanska området och södra
Sverige under forntiden. Många lokala sägner pekar ut sjöar och kullar där
de sänkts eller gömts sedan kulten upphört. I Danmark fanns en sådan
berättelse om en helig vagn som var lastad med guld och körts ut i sjön för
länge sedan. Att det inte skett nyligen förstod man av att sjön inte hade
existerat i mannaminne utan växt igen till en mossmark där man bröt torv
under de svåra tiderna på 1900-talet. Plötsligt hittade man en vagn av sådan
kvalitet och hantverksskicklighet att den måste ha utgjort ett enastående
inslag i forntidens vardag när den försvann i sjön för drygt två tusen å
sedan. Det är inte konstigt att bygdens folk har berättat om detta i mer än
60 generationer.
Nerthus som hon heter på latin, eller Njärd som ligger närmare det nordiska
språket, var bara en trägudinna medan Njord var en levande man. Traditionerna
kring vagnen och bringandet av välstånd av markerna i samband
med att vagnen fördes omkring i bygderna, kom troligen från kelterna eller
folken i centrala Europa under mellersta bronsåldern. Sedan gick traditionen
delvis vidare och vi finner fortfarande titeln nojder hos samerna, vilka har
vissa andliga uppgifter. Njord och nojd torde ursprungligen ha haft liknande
uppgifter i samhället.
Njord var enligt Snorre Sturlasson gift med sin syster och fick barnen
(Yngve) Frej och Freja. Hennes namn framgår inte men var förmodligen
Njärd, som då uppfattats som namnet på Njords syster. Ett annat namn på
Njärd, en av de viktigaste gudinnorna under äldre järnåldern, tycks ha varit
Skade. Hon nämns av de äldsta kända grekiska geograferna som levde under
de två första seklen efter Kristi födelse. Under namnet Skadin, Skeden eller
dylikt framträder hon och ger namn åt södra Sverige och fyra större öar i
det ödanska området, vilka tillsammans kallades Skades öar eller Skadinavia.
Så viktig var hon att hon fick ge namn till hela södra Skandinavien, ett namn
som fortfarande är kvar efter två tusen år. Det ursprungliga området av
Skades öar är så långt vi kan se samma område som Ingvi-onernas land. Att
Skade sedan sägs ha varit gift med Njord, som var far till Yngve Frej, visar
att namnen var flexibla och att man kunde använda olika egenskaper för att
benämna dem. Sista gången vi hör talas om Skades land är i Beowulfkvädet,
som främst berör händelser på 500-talet. Här omtalas Skedeland, men utan
att det går att placera på kartan närmare än till södra Skandinavien. Därefter
upphör namnet i de skrivna källorna.
Antal ortnamn med hennes namn är relativt få i Sverige. I Västergötland
finns tre stycken Skade-vi, som allesammans idag heter Skövde. Dels finns
staden Skövde där det stora guldfyndet vid Timboholm hittades, dels finns
Ale-Skövde som ligger intill den forna staden Lödöse och slutligen finns
Kullings-Skövde, där det bland annat ligger ett stort fält med resta stenar,
som tycks ha haft astronomisk och kultisk betydelse. Minst sex gårdar eller
byar med namnet Skadevi, Skedevi(-d) eller Skedvi finns också i Uppland,
Södermanland och Östergötland. Dessutom finner vi Skede-hov (nu Skee) i
norra Bohuslän, inte långt från den säregna fornlämningsplatsen vid Blomsholm,
samt två orter i Värmland som tidigare hette Skadene, från ett ursprungligt
Skade-vini med betydelsen betesmarker tillägnade Skade. Det är
däremot oklart om Skalunda i Västergötland, som ingick i Uppsala öd, ursprungligen
hette Skade-lunda eller inte.
93