NÃ¤r Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

ättade kungahus. Över dem alla stod en av rikenas kungar som bar titeln bretwalda och var den högste kungen i händelse av krig mot någon gemensam yttre fiende. Då skulle de anglo-saxiska rikena strida tillsammans under hans ledning. I mitten av 800-talet hade antalet riken krympt kraftigt, då anföll daner och möjligen andra skandinaver med full kraft och erövrade den norra delen av det anglo-saxiska området, vilket kom att kallas Danelagen. Inte heller då hör vi talas om fördrivning eller utrotning, eftersom de var nära släkt med anglosaxarna och hade haft en ständig kontakt med dem under seklernas gång. Samma sak upprepades på nytt drygt hundra år senare, efter det att danernas område Danelagen gått under och åter blit anglo- när danskarna kom tillbaka i början av 1000-talet, men då hade saxiskt, både England och Danmark utvecklats i riktning mot stater och hade inte längre samma samhällsstruktur som tidigare. Något annat finner vi i svearnas strider i Baltikum på 800-talet. När balterna inte längre ville slåss erbjöd de svearna årlig skatt på villkor att de fick fred i sitt land. Avtalet slöts utan att svearna gjorde några anspråk på styret eller kontrollen av landet i övrigt. Landet var erövrat, kuvat och skattskyldigt, men inte införlivat med Sveariket. I den äldre forskningen tänkte man sig att stolta och segervissa svear från Mälardalens landskap red ner till Västergötland, erövrade området och lade det under sig. Som stöd för detta pekade man på Beowulfkvädets berättelse om sveakungens strider mot gaeterna där han till slut stupade utan att ha kuvat dem. Den moderna forskningen tycks dock, på goda grunder, vara överens om att dessa gaeter motsvarar jutarna på Jylland. Om vi söker efter andra indikationer på en stor och omfattande erövring så saknas de fullständigt, vilket känns förvånande om den verkligen har inträffat. Hade en sveakung lyckats med den enorma uppgiften att ha utvidgat sitt rike så mycket som det skulle ha handlat om i det här fallet, borde det ha förekommit en omfattande diktning runt händelsen som både hyllat konungen själv och övriga tappra deltagande hövdingar. Men ingenstans finner vi ett enda ord som antyder att något sådant har hänt. Inte heller något som berättar om att en kung i Västergötland lyckades kuva folket och erövra Mälardalens landskap. Det ligger i rikenas struktur att sådana erövringar inte kan ske på detta sätt om man inte kuvar eller utrotar befolkningen, i varje fall om rikena har helt olika identitet, såsom skoter och pikter eller germaner och kelter, och inte har något gemensamt ursprung. Det är bara stater som erövrar provinser och införlivar dem som en jämställd landsdel, inte riken. Frågan är om nordborna möjligen mindes den gemenskap som präglade södra Skandinavien under såväl bondestenåldern som bronsåldern. Tacitus uppgift, att alla de germanska folken ansåg sig härstamma från den mångtusenåriga och indoeuropeiska guden Mannus och dennes tre söner, antyder att det var på det sättet. Granskar vi situationen i södra Sverige kan vi konstatera att varken Västergötland eller landskapen runt Mälaren visar några som helst spår av erövring eller att de varit kuvade. I så fall skulle vi knappast ha haft den uppsättning av fornlämningar och fornfynd som gör landskapen mycket framträdande. Likaså kan vi vara tämligen säkra på att folken i de berörda områdena varken har utrotats, fördrivits eller ersatts med sina fienders släktingar eftersom den rasbiologiska forskningen, som genomfördes i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet, visade att förändringarna och skillnaderna 40
mellan södra Sveriges landskap var kontinuerliga och jämna, såsom skulle vara förväntat när det inte hade inträffat större folkförflyttningar. Här tycks bara två alternativ återstå. Antingen var Västergötland och Mälar- landskap förenade med varandra ända sedan bondestenålderns bör- dalens jan, eller så skedde ett samgående mellan landsdelarna av någon annan orsak, som dock var fredlig och utifrån ett samförstånd och god vilja. Vendeltidens (c:a 550-800) vapen, hjälmar och föremål i Sverige pekar på nära kontakter med aristokrater på kontinenten och i de anglo-saxiska rikena i England, långt före vikingatidens början. Ingenting tyder dock på att svear erövrade Götaland eller tvärtom. Återvänder vi till situationen under bondestenåldern, är de stora kulturförändringarna c:a 3000 och 2400 f.Kr. svårtolkade. Vi vet inte om de starkt symboliska föremålen var viktiga för de lärda och inom det religiösa, juridiska eller vetenskapliga området, eller om de var viktigt för de förnäma krigarnas ätter eller samhällets aristokrater i deras behov av statusmarkeringar som bevis på sin rikedom och ärevördiga historia. Om de kulturella förändringarna i första hand var religiösa omsvängningar behöver inte befolkningen ha påverkats alls, men om det var en förändring bland de förnäma krigarnas ätter kan vi förvänta oss att detta skikt i hög grad fördrivits eller dräpts samt ersatts av andra liknande ätter utifrån. Ett liknande fall finns omtalat långt senare i Ynglingasagan där Aun den gamle fördrevs av sjökonungen (läs: befälhavare över en krigarskara men utan land) Hake, innan han många år därefter lyckades återfå svearnas tron. Inkräktaren accepteras som kung, antingen för att han tilltvingade sig makten eller för att han på något sätt kan ha härstammat från den kungliga ätten. Om denna händelse verkligen har inträffat, saknas uppgifter ifall han tilltvingade sig makten enbart med våld. Kanske ska situationen jämföras med 41
Page 2 and 3: NÄR SVERIGE BLEV TILL EN ANNORLUND
Page 4 and 5: Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7: PROLOG Bildades Sverige genom en er
Page 8 and 9: satt i Uppsala och rådde över lan
Page 10 and 11: arbetsinsatser. Häradsindelningen
Page 12 and 13: stens, medan hans fader Erik segers
Page 14 and 15: principer saker och ting var organi
Page 16 and 17: Somliga ätter var så rika på bos
Page 18 and 19: Folkungarna och kungaätterna Kunga
Page 22 and 23: Kungarnas roll för statens framvä
Page 24 and 25: och flera hundra skepp när den var
Page 26 and 27: för allt för statens blomstringsp
Page 28 and 29: Slutsats angående rikena i Norden
Page 30 and 31: äst man ville, men om de ställde
Page 32 and 33: Ett av de fåtaliga indoeuropeiska
Page 34 and 35: med liknande traditioner. En del f
Page 36 and 37: I norra Tyskland och Polen samt i S
Page 38 and 39: erna, måste de ha kämpa väl och
Page 42 and 43: vad som hände när Inge d.ä. år
Page 44 and 45: eskrivning av svearnas rike. Här s
Page 46 and 47: Ordet svear har nära nog bara tolk
Page 48 and 49: Det gotiska imperiet hade uppstått
Page 50 and 51: En av de första kungarna i ostrogo
Page 52 and 53: äckte inte för att hålla hunner
Page 54 and 55: användes även nere i det gotiska
Page 56 and 57: hade också en enastående förmåg
Page 58 and 59: Kristnandet Olof skötkonung beskri
Page 60 and 61: Den nordiska djurornamentiken är i
Page 62 and 63: Kanske är beskrivningen av den myt
Page 64 and 65: står han sig ha ägt hela hundaret
Page 66 and 67: förbundna med varandra och hade m
Page 68 and 69: län när såväl greutingarna som
Page 70 and 71: övergången till vendeltid, kring
Page 72 and 73: • skeppslagen ersatte hundaren l
Page 74 and 75: husbyarnas betydelse, vilket skedde
Page 76 and 77: järnålderns senare del, samt sols
Page 78 and 79: I Mälardalens landskap (Uppland, S
Page 80 and 81: verk för tre hednagudar, vilket Yg
Page 82 and 83: VAGGAN Uppland eller Västergötlan
Page 84 and 85: styckade och ordnade på ett enkelt
Page 86: ligger inåt land och långt från
Page 89 and 90: Eriksson den läspe och halte. Äve
Page 91 and 92:
Alrik, vilka återfinns i den kungl
Page 93 and 94:
gudinnan Nerthus satt under ett sto
Page 95 and 96:
tiden innan de kom till Britannia.
Page 97 and 98:
land…”. I originaltexten står
Page 99 and 100:
första Eriksgata, eller Heriks-gat
Page 101 and 102:
FÖRE VAGGAN Innan samgåendet geno
show all

NÃ¤r Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio FalkÃ¶ping 90,8

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?