När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
åt betalade det östromerska riket ut <strong>en</strong>orma summor i myntat och omyntat<br />
guld.<br />
Det finns dokum<strong>en</strong>t som visar att romarna utbetalade mer än 20 ton<br />
(20.000 kg) r<strong>en</strong>t guld <strong>till</strong> hunnerna och goterna under detta sekel. Till detta<br />
kommer alla plundrade byar och städer i det östromerska riket samt de<br />
inkomster hunnerna och goterna fick av de krigsfångar som återlöstes av<br />
romarna. Hur mycket guld de kom över totalt sett under detta sekel går inte<br />
<strong>en</strong>s att gissa.<br />
Under <strong>en</strong> händelserik hundraårsperiod lyckades hunner och goter förmå<br />
östromerska riket att utbetala mer än 20 ton guld. Ännu rikare <strong>blev</strong> hunner<br />
och goter g<strong>en</strong>om alla plundrade byar och städer samt krigsfångar som löstes<br />
<strong>till</strong>baka av sina anhöriga. Guldfynd<strong>en</strong> i Nord<strong>en</strong> från d<strong>en</strong>na tid visar att<br />
goterna hade nära kontakter med befolkning<strong>en</strong> i norr.<br />
Delar av detta guld hamnade i jord<strong>en</strong> och de arkeologiska fyndkartorna<br />
visar <strong>en</strong> tydlig och markant spridning rakt norrut från hunnernas och<br />
goternas välde <strong>till</strong> södra Skandinavi<strong>en</strong>. Det är främst på Bornholm, på Fyn<br />
och i Västergötland som vi finner dessa guldfynd m<strong>en</strong> <strong>en</strong> hel del är också<br />
påträffat på andra håll i Nord<strong>en</strong>. Mer än 800 romerska guldmynt (solidus)<br />
från tid<strong>en</strong> c:a 395 <strong>till</strong> 550-talet är funna i Danmark och <strong>Sverige</strong>, vilket är<br />
mer än på något annat ställe utanför romarriket. De flesta av guldmynt<strong>en</strong><br />
kommer från Gotland, Öland och Bornholm samt från flod<strong>en</strong> Weichsels<br />
mynning i norra Pol<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> stor del av mynt<strong>en</strong> smältes ner och <strong>blev</strong><br />
föremål. D<strong>en</strong> allra största guldskatt<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> kommer från Tureholm i<br />
Södermanland. D<strong>en</strong> är från just d<strong>en</strong>na tid och väger 12 kg. D<strong>en</strong> näst största<br />
är samtida och kommer från Timboholm utanför Skövde i Västergötland,<br />
och d<strong>en</strong> har <strong>en</strong> vikt på drygt 7 kg. Inte sällan finner man arkeologer som<br />
påstår att dessa skatter ägdes av rika bönder, vilket torde vara <strong>en</strong> grov<br />
underdrift. Att ägar<strong>en</strong> var rik förstår vi, m<strong>en</strong> att kalla ägar<strong>en</strong> för bonde<br />
känns minst sagt missvisande, äv<strong>en</strong> om så gott som alla under forntid<strong>en</strong><br />
utom trälar och hantverkare ägde boskap. Utomlands kallar man skatter av<br />
det här slaget för kungaskatter, vilket känns mer korrekt.<br />
Tid<strong>en</strong> när guldet kom <strong>till</strong> Nord<strong>en</strong> över<strong>en</strong>sstämmer med hunnernas och<br />
ostrogoternas krav på tributer och mängd<strong>en</strong> guld som romarna betalade ut<br />
var ofantlig. År 424 började Thodosius II betala ut 350 pund (1 pund = 327<br />
gram) guld årlig<strong>en</strong> <strong>till</strong> Rugila, hunnernas furste. År 433 efterträddes Rugila<br />
av Attila och Bleda, och utbetalning<strong>en</strong> dubblades <strong>till</strong> 700 pund om året. Det<br />
51
Change language