När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

står han sig ha ägt hela hundaret. Det första är säkert riktigt, men om det
andra tvistar man hur det ska tolkas. I de fornnordiska texter som behandlar
Sverige, Danmark och Norge förekommer också personer som ägde många
gårdar. Inte minst finner vi det under medeltidens början, när rika aristokrater
skänker gårdar och även stora byar till kloster och annan kyrklig verksamhet.
Kung och ämbetsmän
I Norden och i de anglo-saxiska rikena i England finner vi många titlar på
personer med särskilt ansvar. Ofta handlar det om den militära organisationen
och här finner vi titlar som tegnar, svenner, rinkar, karlar och drängar.
Alla utom den sista återfinns även som förled i ortnamn. I England
känner vi till tegnarnas verksamhet ganska bra och eftersom man kan spåra
dessa titlar långt tillbaka i tiden har man antagit att de fördes från England
till Danmark och sedan vidare till Sverige. I Norge däremot förekommer de
sällan.
Tegnarna i England var inte en krigarklass och i Norden omnämns de sällan
på runstenar som talar om utlandsfärder. Istället var de snarare män av hög
rang i tjänst hos hövding eller kung och skulle förvalta gårdar eller rent av
bygder, driva in skatter etc. Drängar avser inte pojkar eller unga män som
hjälpte till i jordbruket, utan de som var i tjänst hos någon uppsatt person.
De nämns ofta på runstenar som omnämner utlandsfärd, både västerut och
österut.
Tegnar nämns på ett flertal runstenar i Västergötland medan ortnamnet
Tegneby främst finns i Östergötland och Bohuslän. Ett flertal forskare tror
att omnämnandet av tegnar på runstenar i Västergötland avspeglar en dansk
erövring av detta landskap under en period och att ortnamnen Tegneby
uppstått i samband med detta. En nyans av dessa akademiska gissningar är
att det istället var en sveakung i Uppsala, som efter en erövring av Västergötland
upplät gårdar och byar till sina ämbetsmän när detta landskap införlivades
med Sveariket runt Mälaren. Mot detta kan man hävda att så länge
några av de viktigaste godsen i Uppsala öd låg i Skaraborg, kom Svearikets
kung att vistas så pass mycket här nere med sin härstyrka att en dansk erövring
känns främmande. Likaså att det skett en uppländsk erövring förefaller
otroligt, eftersom det inte finns några övriga spår av ett kuvat Västergötland,
eller ens att Sveariket hade en sådan statsbildning att en erövring var
praktisk genomförbar. Vad man inte heller tar hänsyn till är ortnamnet
Rinkeby, som också sannolikt avser en särskild militär rang, men detta
dominerar kring Stockholm och i Södermanland. Ännu en variant är Karleby,
som är någorlunda jämnt spritt i Västergötland, Östergötland och Mälardalen.
Hos bland annat goterna nere vid Svarta Havet förekom tre titlar på de män
som styrde samhället. I Norden kan de mycket väl ha använts eftersom man
talade gotiska och på grund av den nära kontakten mellan det gotiska riket
och hoven i Norden, samt på grund av att titlarna tycks ha förekommit
64