När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

jämna avstånd längs kusten. Därtill kom godset Sveabod på sydligaste delen
av Öland och inte minst ett 40-tal byar, som alla hette Husby eller Husaby
och låg runt Mälaren. Eftersom husbyarna inte upprättades och infördes i
samhällsorganisationen förrän tidigast i slutet av järnåldern, både vad gäller
ortnamn och funktion, kan de uteslutas i diskussionen om samhället dessförinnan.
Samma sak gäller sannolikt de gårdarna i Hälsingland och Öland
som ligger ganska långt från de centrala bygderna. Alla dessa verkar snarare
höra ihop med organisationen av ledungsflottan och därmed vara fler hundra
år yngre än instiftandet av Uppsala öd. Kvar skulle i så fall bara vara de
åtta godsen i Västergötland (Vad, Ökull, Gudhem, Vartofta, Long, Hulesjön,
Ås och Skalunda). Uppsala öd fick inte säljas eller avyttras, men det
skedde ändå från mitten av 1100-talet i samband med att Sverige blev en
stat. Då var dessa gods ett hinder i utvecklingen, liksom ledungsflottan var
det, eftersom de kungar som ville förändra landet till en stat hellre ville ha
skatter.
De gods som tillhörde Uppsala öd, vilka inte uppstod på 900-talet eller
senare, tycks i samtliga fall ligga i Västergötland.
Namnet Uppsala tycks bara ha uppkommit en enda gång och alla andra 20-
talet orter som har detta namn verkar ha fått namnet efter Gamla Uppsala.
Även ändelsen -sala är ovanligt, trots att det syftar på en sal som varit allmän
samlingsplats för bygden. Likaså är förleden Upp- förhållandevis ovanligt
men det förekommer i varje fall i drygt 40 ortnamn runt om i landet. En
av dem är Uppåkra utanför Lund, som är en av de rikaste fyndplatserna i
Skåne från järnåldern. När begreppet uppsalarna förekommer i plural i de
skrivna källorna kan det eventuellt åsyfta just Uppsala öd.
Inte långt från Long i Västergötland, som tillhörde Uppsala öd och där
Birger Jarl år 1266 anses ha dött, ligger Sparlösa. Här finns en runsten från
tiden omkring år 800 som nämner Uppsala samt personnamnen Erik och
90