När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
omkring 75 m Ø, ibland så flacka att de är svåra att observera medan andra<br />
kan nå upp <strong>till</strong> drygt 10 m i höjd. På dessa höggravfält kan också andra<br />
gravtyper förekomma, ofta då i ett mindre antal.<br />
Storhögar (20-29 m Ø) och kungshögar (minst 30 m Ø) är b<strong>en</strong>ämningar på<br />
de större högarna. Storhögarna dateras ofta <strong>till</strong> v<strong>en</strong>deltid och tidig vikingatid<br />
(550-<strong>90</strong>0 e.Kr.). Kungshögarna dateras relativt ofta <strong>till</strong> folkvandringstid<br />
(400-550 e.Kr.) m<strong>en</strong> kan också vara s<strong>en</strong>are. En grupp storhögar i Hälsingland<br />
har däremot daterats <strong>till</strong> romersk järnålder och då såväl från dess början<br />
som <strong>till</strong> dess s<strong>en</strong>are del. Hög<strong>en</strong>s monum<strong>en</strong>talitet, d<strong>en</strong> bakomliggande<br />
arbetsinsats<strong>en</strong> samt gravfynd<strong>en</strong>s dyrbarhet indikerar att d<strong>en</strong> gravlagda <strong>till</strong>hört<br />
<strong>en</strong> av samhällets högsta statusnivåer. Där<strong>till</strong> ligger de kungshögar som<br />
finns i Mälardal<strong>en</strong> ofta nära <strong>en</strong> husby.<br />
Kungshögarna i <strong>Sverige</strong> finns framför allt i Mälardal<strong>en</strong> och i Västergötland.<br />
Bara ett mindre antal återfinns i andra landskap som Östergötland, Närke,<br />
Värmland och Bohuslän, m<strong>en</strong> också längs norrlandskust<strong>en</strong>. På bild<strong>en</strong> återges<br />
Skalundahög<strong>en</strong> på Kålland, Västergötland.<br />
Runt Mälardal<strong>en</strong> finns det <strong>en</strong> forskningstradition som skiljer sig radikalt<br />
från rest<strong>en</strong> av landet och Europa. Här finns så många gravfält från yngre<br />
järnåldern och ett så nära samband mellan gravfält och <strong>en</strong>skilda gårdar, som<br />
inte finns någon annanstans, att man ägnat stor möda åt befolkningsberäkningar<br />
och bedömningar av bygd<strong>en</strong>s utveckling. Förhistoriska bebyggelse<strong>en</strong>heter<br />
(äv<strong>en</strong> kallade primär<strong>en</strong>heter) i Mälardal<strong>en</strong> var främst <strong>en</strong>samgårdar,<br />
äv<strong>en</strong> om <strong>en</strong> sådan <strong>en</strong>het kan kallas by. Begreppet by syftar inte på <strong>en</strong> uppsättning<br />
gårdar utan snarare på ett flertal in<strong>till</strong>iggande hus. Många av<br />
gårdarna hade gravfält i anslutning <strong>till</strong> bebyggels<strong>en</strong>. I g<strong>en</strong>omsnitt finns 48<br />
inv<strong>en</strong>terade gravar per förhistorisk bebyggelse<strong>en</strong>het, m<strong>en</strong> i många bygder är<br />
det bara 20-25 gravar per gravfält eller bebyggelse<strong>en</strong>het. Beräkningar har<br />
visat att av Upplands 2000 bosättningar under yngre järnåldern, hade merpart<strong>en</strong><br />
<strong>till</strong>kommit i slutet av folkvandringstid<strong>en</strong>. Innan dess fanns bara c:a<br />
400 bebyggelse<strong>en</strong>heter, eller snarare gravfält som indikerar <strong>en</strong> bebyggelse.<br />
Motsvarande ökning skedde äv<strong>en</strong> i de andra landskap<strong>en</strong> runt Mälar<strong>en</strong>.<br />
77