När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Eriksson d<strong>en</strong> läspe och halte. Äv<strong>en</strong> han anses vara avbildad på två reliefhuggna<br />
st<strong>en</strong>ar. Ett av porträtt<strong>en</strong> finns på d<strong>en</strong> dopfunt som från 1200-talets<br />
mitt stod i Gudhems sock<strong>en</strong>kyrka, alldeles in<strong>till</strong> klostret, m<strong>en</strong> som sedan<br />
hundra år <strong>till</strong>baka finns i Vinköls kyrka utanför Skara. Av de fyra ansikt<strong>en</strong><br />
som finns här, är d<strong>en</strong> med kungakrona sannolikt Erik Eriksson, <strong>en</strong> annan av<br />
dem Birger Jarl. På <strong>en</strong> numera förbleknad väggmålning i Eriksbergs kyrka<br />
såg man tidigare <strong>en</strong> kung med krona och spira, vilk<strong>en</strong> tolkats som Erik d<strong>en</strong><br />
helige, m<strong>en</strong> det kan precis lika gärna vara hans son kung Knut Eriksson, som<br />
bodde just här i Eriksberg. D<strong>en</strong>na målning verkar inte ha haft någon porträttlikhet<br />
utan är sannolikt <strong>en</strong> symbolisk kungabild.<br />
Yngve Frejs tempel och Uppsala öd<br />
<strong>Sverige</strong> skilde sig från Danmark, Norge och många andra närliggande länder<br />
under forntid<strong>en</strong>, vilket gett upphov <strong>till</strong> förvirring<strong>en</strong> om Svearikets ursprung.<br />
I Danmark och Norge vet man mer om hur det gick <strong>till</strong> när rik<strong>en</strong>a växte<br />
fram och sedan övergick <strong>till</strong> att bli stater, samt vilka områd<strong>en</strong> i länderna<br />
som var tongivande. D<strong>en</strong> förhållandevis komplicerade samhällsstruktur<strong>en</strong> i<br />
Sveariket måste ha växt fram och tagit sin form utifrån särskilda skäl och<br />
önskemål, eftersom d<strong>en</strong> knappast kan ses som <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel och naturlig lösning.<br />
Ett svar på hur det gick <strong>till</strong> finner vi faktiskt i Snorre Sturlassons skildring av<br />
d<strong>en</strong> allra äldsta tid<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>s historia som han berör. Om det finns någon<br />
kärna av sanning i d<strong>en</strong>na berättelse har vi ing<strong>en</strong> aning om, m<strong>en</strong> det kan på<br />
ett <strong>en</strong>kelt sätt ge oss begripliga förklaringar på d<strong>en</strong>na struktur.<br />
Omkring 100-talet, om vi ska förlita oss på kungalistans g<strong>en</strong>erationsväxlingar,<br />
övertog Yngve Frej svearnas tron efter sin fader Njord, och båda <strong>till</strong>hörde<br />
vanernas släkte. Före dem satt Od<strong>en</strong> på tron<strong>en</strong>, asarnas furste och<br />
sedermera Svearikets främste gud. Trots att andra sagor och de anglosaxiska<br />
krönikorna nämner många söner <strong>till</strong> Od<strong>en</strong>, tycks ing<strong>en</strong> av dem ha funnits i<br />
d<strong>en</strong>na trakt. Istället var det d<strong>en</strong> forna fi<strong>en</strong>d<strong>en</strong> Njord av vanernas släkte, som<br />
valdes <strong>till</strong> kung efter Od<strong>en</strong>. I samband med fredsavtalet, flyttades Njord<br />
<strong>till</strong>sammans med sin son Yngve Frej över <strong>till</strong> asarna som gisslan och han fick<br />
bli <strong>en</strong> av de tolv disarna, som rådde över blot <strong>till</strong> gudarna och domar över<br />
människorna. När Yngve Frej <strong>blev</strong> kung efter sin fader gjorde han något<br />
mycket säreget. Han lät bekosta byggandet av ett tempel i Gamla Uppsala.<br />
Märkligt nog har de allra s<strong>en</strong>aste analyserna av bygd<strong>en</strong> kring Gamla Uppsala<br />
visat att det var vid just d<strong>en</strong> här tid<strong>en</strong> som landet röjdes och gjordes om <strong>till</strong><br />
betesmarker samt åker och äng. Dessförinnan hade det varit strandängar<br />
eller legat under vatt<strong>en</strong>. Han valde alltså <strong>en</strong> ny och outnyttjad mark för<br />
detta ändamål, där man tidigare inte hade offrat <strong>till</strong> några gudar. Där<strong>till</strong><br />
skänkte han alla sina gårdar och lösöre <strong>till</strong> detta tempel och bestämde att<br />
avkastning<strong>en</strong> skulle användas av alla framtida kungar i riket <strong>till</strong> deras nödvändiga<br />
utgifter. Dessa gårdar kallades Uppsala öd, där det fornnordiska<br />
ordet öd betyder rikedom. Innebörd<strong>en</strong> var kort och gott templets rikedom.<br />
Säreget nog verkar det som om alla dessa gårdar låg i Västergötland och då<br />
nästan <strong>en</strong>bart i Skaraborg.<br />
I början av medeltid<strong>en</strong> fanns många fler gårdar som <strong>till</strong>hörde Uppsala öd.<br />
Bland dem var det sex gårdar i Hälsingland och de låg med någorlunda<br />
89
Change language