När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

1314 förefaller det troligt att Södermanland haft en befolkning som motsvarat
7 hund (eller drygt 8 hundare) och Närke 3 hund.
Attundalands hundare hade större inbördes jämnhet än Tiundaland, medan
Fjädrundalands hundare låg betydligt över de andra hundarena vad gällde
antalet hemman och skattekraft. Under tidig medeltid var det mesta av
Mälardalen fortfarande indelat i storhundare eller hund (10 tolfter). Bara
Attundaland och de mellersta delarna av Södermanland hade genomfört en
reform som gav upphov till normalhundare (8 tolfter). Dateringen av normalhundare
har förts till 1000-talet men oftare till 1100-talet, av någon
också till 900-talet.
I Mälardalen samt Närke och Östergötland tycks byarna eller systemet med
ensamgårdar ha skapats vid ett och samma tillfälle och fått samma storlek, i
syfte att underlätta taxering av åkerareal och den administrativa indelningen.
Dateringen bör infalla under sent 400-tal eller 500-tal. Regelbundenheten
i storlek på gård och by gäller också deras inbördes samhörighet och
organisation i något som påminner om tolfter. Upprättandet av detta system
innebar att man fullständigt övergav den gårds- och byindelning som fanns
tidigare. Dessa grundläggande byar var redan från början organiserade i ett
hierarkiskt system av administrativa enheter, i syfte att ordna förvaltning,
rättskipning, kult och ledungsflottan. Möjligen infördes indelningen av hund
vid detta tillfälle, där 120 roddare kom från var och en av dem. För att
Mälardalens samhällsorganisation skulle fungera inrättades särskilda gårdar
med centrala och allmänna funktioner. Det gäller de orter som heter Tuna
och Husby.
Tuna (eller -tun och -tuna) kallades den gård i varje hund, som var centrum
för sådant som rörde kult och ting. Inte långt härifrån låg en husby (Husby /
Husaby), som tycks ha varit säte för kungens organisation av ledungsflottan.
Tunaplatserna har ofta gudanamn som förled, medan husbyarna endast
heter Husby eller Husaby. Som förled till Tunaplatsernas ortnamn förekommer
ett flertal gudar (Frej, Freja, Tor, Tyr, Nerthus och Ull), men däremot
inte Oden, vilket beror på att organisationen låg färdig innan Oden blev en
större gud. Arkeologiska dateringar på sådan tunaorter antyder en början
kring 400-talets slut eller senast från 500-talet.
Husaby betyder gården eller byn som var befäst, med sten eller träverk. Av
landets c:a 70 husbyar ligger 46 i Mälardalen varav 25 i Uppland. Även i
Danmark (9 st) och Norge (46 st) förekommer ortnamnet. I Danmark användes
ordet under tidig medeltid för att beteckna en by, som tillhörde kung
eller biskop. Många forskare antar att en stor del av husbyarna uppstod omkring
600- till 900-talet, då snarast under den senare delen än den tidigare
och att de användes som visthusbodar för kungen och hans följe när de for
runt på gästning i landet. Oavsett om detta är rätt gissat av de berörda
forskarna eller inte, har de varit den konkreta insamlingsplatsen för t.ex.
skeppsvisten de år som ledungsflottan inte låg ute. Inkomsterna fördes
därefter vidare till den plats där kungen önskade få dem. Vissa antydningar
indikerar att husbyarna även kan ha haft militär betydelse. Husbyarna kom
att ingå i det kungliga godskomplexet Uppsala öd och förvaltades av en
bryte eller husbyman. De uppstod i ett förvaltningssystem som var välorganiserat
redan långt före husbyarnas tid. Senast på 1200-talet minskade dock
73