När Sverige blev till, en annorlunda teori - Radio Falköping 90,8

RIKE ELLER STAT
Två samhällsmodeller
Från och med Sverkers d.ä. regeringstid i början av 1100-talet inleddes de
stora förändringarna som inom loppet av 150 år skulle omkullkasta grunden
för det forntida samhället och bygga upp ett nytt i dess ställe. Den äldre
samhällstypen kan vi kalla för rike och det nya samhällsidealet kan vi kalla
för stat, och inom många områden är de varandras motsatser. Denna stat
var precis som i dag en slags självalstrande organisation som fortsätter att
existera, nästan oberoende av människorna i samhället. Staten hade det
romerska imperiet som sin direkta föregångare och hade kommit till andra
delar av Europa genom inflytande från gamla romerska provinser som
Gallien (Frankrike), men också från det bysantinska riket som var en direkt
efterföljare till Östromerska riket (vilka dock var organiserade som en stat).
Eftersom vi fortfarande lever i en stat är det lätt för oss att identifiera oss i
en sådan samhällsorganisation. Mycket känns bekant. Här är alla medborgare
i samhället formellt sett lika inför lagen och samhället leds och styrs av
en kejsare, kung eller regering, samt har en överstepräst eller ärkebiskop,
vilka tillsammans har en beslutanderätt över människorna i allmänna frågor
rörande försvar, rättsväsende, religion och ekonomi. I dag har vi en regering
som sköter många av dessa sysslor, men maktstrukturen i samhället ser i
stort sett likadan ut nu som under Magnus ladulås tid i slutet av 1200-talet.
Det är därför som många menar att det var först under 1200-talet som det
riktiga Sverige växte fram och vi fick riktiga kungar.
Granskar vi samhället före 1200-talet finner vi ett rike som var lika välordnat
som staten blev senare. Det präglades absolut inte av något kaos och
oorganiserat tillstånd, men organiserade människor och bygder på ett fullständigt
annorlunda sätt, vilket lätt kan göra oss vilsna. Bara för att vi i dag
inte alltid kan anamma och förstå detta tidiga samhälle på ett enkelt och
snabbt sätt, innebär det inte att det var brist på organisation under forntiden.
Istället tycks de ha haft ett sätt att sköta samhällets angelägenheter som
byggde på helt andra principer än de vi är vana med och därför känner vi
oss ofta främmande inför det. Denna föregångare till stat vill jag kalla för
rike, medan andra forskare kanske kallar det för hövdingedöme, men definitionen
av de båda begreppen är mycket snarlika varandra eller rent av identiska.
Det viktiga är inte vad man kallar det för, utan vad man menar. Det
man menar är helt enkelt den samhällsorganisation som fanns i Norden
fram till dess att samhället blev organiserat som en stat i början av medeltiden.
Rikets kärna bestod av ätter som var självständiga inbördes. De allierade
sig med varandra för att på ett effektivt sätt kunna försvara sig mot större
och farligare fiender som i regel ofta bestod av likartade allianser eller förbund
av ätter. I detalj kan riken organiseras på ett otal sätt och en egenskap
är just att de kan vara mycket flexibla i sin struktur. Det innebär att riket
inte behöver ha sett likadant ut under järnåldern som under medeltidens
början, eller ens att rikena i Norden var likadana vid en bestämd tidsperiod.
Tvärtom fanns sannolikt en långsam process i Sverige, liksom i andra länder,
som förändrade riken till stater. Å andra sidan är varken begreppet rike eller
stat något fullständigt konkret, utan mer en modell som anger efter vilka
13