Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Likväl som beträffande rökverk, genererar bruket av snus inkomster till samhället, men även problem ochkostnader. Beträffande de offentliga och gemensamma systemen kan samhällsintäkterna och kostnadernadelas upp på samma sätt som när det gäller rökverk, se formel 1 i föregående kapitel, men de ingåendevariablerna blir då gissningsvis:A-C. Anta att vårdkostnaderna, förtidspensioneringarna, sjukskrivningarna, produktivitetsnedsättning ochkostnaderna för brukare och indirekt skadade av snusning är försumbara, dvs.:A–C= 0.D. Anta vidare att hälften av importunderskottet för tobaksvaror härrör från snus (0,35 miljarder kronor,se föregående kapitel), alltså:D= 0,35 miljarder kronor.E. Rimligen består underhålls-/städnings-/reparationskostnaderna på offentlig egendom främst avstädning. Säg att den är samma kostnad som för cigaretter, alltså 0,2 miljarder, dvs.:E= 0,2 miljarder kronor.F. Säg att hälften av tobaksskatten genererats i handeln med snus (4 miljarder, se det förra kapitlet). År2001 kostade en dosa snus i genomsnitt 20 kr (SCB, 2005, diagram 405), då var således momsen på endosa 4 kr. Om en dosa i genomsnitt innehåller 35 gram snus och det totalt såldes 6,4 miljoner kilotobak i form av snus (se fotnot 8, i det förra kapitlet), blir den totala momsen från snus= 4 x 6.400.000x 1.000/35= 731 miljoner kronor. Sammantaget blir:F= 4 + 0,7= 4,7 miljarder kronor.G. Jag gissar att nästan ingen möter en för tidig död direkt eller indirekt orsakat av snusning, alltså att G=0.Snusning samhällskostnad = A + B + C + ½ x D + E – F – G= 0 + 0 +0 + ½ x 0,35 + 0,2 – 4,7= – 4,3 miljarderkronor.108