11.07.2015 Views

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Även om allt annat vore lika skulle de allra flesta få det något bättre ekonomiskt <strong>för</strong> varje år som går pågrund av att deras ackumulerade <strong>för</strong>mögenhet blev större. För många består denna <strong>för</strong>mögenhet inte avdet som vi i vanlig mening betraktar som <strong>för</strong>mögenhet. Istället består den av de ting vi anser oss behövai våra liv. Med tiden kan mer och mer av det som någon gång stått på önskelistan adderas till var och enslilla ”<strong>för</strong>mögenhet”.Resultat från SCB:s fortlöpande intervjuer mer eller mindre samma personer (SCB, 1997,översiktstabell: materiella tillgångar) visar att vi köper de vanligaste kapitalvarorna (bilar, båtar och TVapparater)redan i övre tonåren, andra (husvagnar och tvättmaskiner) köper vi när vi fått barn. De övrigaprylarna som var inkluderade i studien (frysar, videor och diskmaskiner) ökade väldigt mycket i<strong>för</strong>ekomst <strong>för</strong> alla åldersgrupper under den aktuella perioden. Sålunda tyder resultaten på att många fåren relativt stor <strong>del</strong> av den materiella ”<strong>för</strong>mögenheten” ganska tidigt i vuxenåldern. Vilket rimligen bordegöra att vi därefter kan lägga mer pengar på att guldkanta <strong>tillvaron</strong> och/eller spara undan en slant.För att studera om så är fallet har man kommit överens om ett mått kallat deprivationsindex. Det vägersamman storleken på bostaden, sparandet, semestrar, <strong>för</strong>ekomsten av diskmaskin, frys, tv, bil husvagn,båt, ett kapitalinnehav om minst13.000 kr och eventuella betalningsproblem (diagram 7). Med dettaindex blir bilden något annorlunda. Vissa generationer (födda 1954-61 och 1962-69) blev ”rikare” underden studerade perioden emedan de äldre blev ”fattigare”. Det behöver emellertid inte betyda att de kändesig fattigare. De kanske flyttade till mindre bostäder eller gjorde sig av med bilen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bereda sigin<strong>för</strong> ålderdomen, fast det är kanske inte så troligt <strong>för</strong> de äldsta <strong>del</strong>tagarna var bara 64 år gamla. Men detvar en kraftig ekonomisk kris i Sverige strax innan det tredje mättillfället och den gjorde mångasvenskar fattigare utan att det hade med stigande ålder att göra.110,0DeprivationsindexIndextal, lägre= rikare...100,090,080,070,018-2526-3350-5734-4118-251970-19751962-19691954-19611946-19531938-19451930-19371922-192960,042-4950,01979 1986/87 1994/95 Intervjuade årDiagram 7. Ett index som väger samman olika mått på den personliga ekonomin. De data som använts kommerifrån ULF-undersökningarna (SCB, 1997, diagram 10.5).472

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!