11.07.2015 Views

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ärver vi egenskaper?Det verkar vara en allmän och gammal uppfattning att vi ärver egenskaper av våra <strong>för</strong>äldrar, vilketgamla ordspråk också vittnar om (se Om ordspråk), exempelvis:Äpplet faller inte långt ifrån trädet.Vi tror oss veta att det mer eller mindre beror på genetiskt arv när det gäller egenskaper som:- Hud-, hår- och ögonfärg.- Kroppskonstitution, dvs. kropps- och fotlängd med mera.- Intelligens.- Risken <strong>för</strong> att drabbas av vissa sjukdomar.Sålunda borde de medverkande vara mer lika sina syskon än andra personer i dessa egenskaper. Vilketdock inte stöds av resultaten i denna studie. Eftersom lika många skattade sig själv ochsyskonet/syskonen olika när det gäller intelligens och kroppslängd som de som skattade lika.Det är vidare rimligt att tro att sociala egenskaper som trevlighet, snällhet, vänlighet i någon mån äreffekter av hur våra <strong>för</strong>äldrar är/var och deras uppfostran av oss. Om det stämmer borde vi vara mer likavåra syskon än andra, ur dessa aspekter. Bland <strong>del</strong>tagarna i denna studie (tabell 6) var det ocksåvanligare att de ansåg att de var på samma nivå som syskonen beträffande dessa egenskaper (trevlighet:5 av 8, snällhet: 5 pers., vänlighet: 6 pers.), än <strong>för</strong> samtliga egenskaper där i genomsnitt endast 3skattade samma värde på sig själv och syskonet/syskonen. Men å andra sidan är, enligt min erfarenhet,de flesta ganska trevliga, ärliga, snälla, och vänliga. Och de som utmärker sig åt andra hållet är få. Fastde sätter kanske nivån <strong>för</strong> vad motsatsen innebär. Svaren antyder att så är fallet enär endast en <strong>del</strong>tagarebetraktade någon av de närstående som otrevlig. Och ingen betraktade sig själv som otrevlig.Därutöver har vi väl alla slagits av skillnader mellan barnen i olika syskonskaror, trots att de har samma<strong>för</strong>äldrar och rimligen hyfsat lika uppväxt<strong>för</strong>hållanden. Skillnaden <strong>för</strong>klaras <strong>del</strong>vis av att inte mer änhälften av generna är lika <strong>för</strong> två syskon med samma <strong>för</strong>äldrar. Skillnaderna <strong>för</strong>klaras ytterligare av attde är födda olika år, vid olika tidpunkter på året och att de har olika ordningsföljd i syskonskaran. Densista skillnaden har visat sig (Schönberg E 2008) ha stor bety<strong>del</strong>se beträffande egenskapsparenäventyrlig/<strong>för</strong>siktig, vanemänniska/nyfiken&upprorisk, dominant/underdånig. Vilket emellertid intevisade sig stämma med vad <strong>del</strong>tagarna svarade eftersom de i nästa lika stor utsträckning ansåg sig varalika som olika sitt/sina syskon på dessa områden.Egenskaper är inte konstanta!Den grad av, exempelvis, avund/välvilja varmed vi ser på andra människors framgångar varierar<strong>för</strong>modligen beroende på:1. Hur väl vi kan relatera till personen. Ju mer vi kan relatera till personen desto mer benägna är vi attkänna avund. Ett exempel på detta är att många <strong>för</strong>modligen känner mer avund in<strong>för</strong> människor som ärkonkurrenter till dem än långt mer framgångsrika personer som de bara känner via media.2. Ju mer en persons framgång stödjer våra egna strävanden, mål eller önskningar desto mer välvilligablir vi till framgången. Ett exempel på detta är den glädje som möter idrottsmän i deras hemland när deskördat framgångar i tävlingar mot andra nationers dito.3. Ju mer nöjda vi känner oss med oss själva desto mer välvilliga är vi mot andras framgångar.436

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!