Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Ärver vi egenskaper?Det verkar vara en allmän och gammal uppfattning att vi ärver egenskaper av våra föräldrar, vilketgamla ordspråk också vittnar om (se Om ordspråk), exempelvis:Äpplet faller inte långt ifrån trädet.Vi tror oss veta att det mer eller mindre beror på genetiskt arv när det gäller egenskaper som:- Hud-, hår- och ögonfärg.- Kroppskonstitution, dvs. kropps- och fotlängd med mera.- Intelligens.- Risken för att drabbas av vissa sjukdomar.Sålunda borde de medverkande vara mer lika sina syskon än andra personer i dessa egenskaper. Vilketdock inte stöds av resultaten i denna studie. Eftersom lika många skattade sig själv ochsyskonet/syskonen olika när det gäller intelligens och kroppslängd som de som skattade lika.Det är vidare rimligt att tro att sociala egenskaper som trevlighet, snällhet, vänlighet i någon mån äreffekter av hur våra föräldrar är/var och deras uppfostran av oss. Om det stämmer borde vi vara mer likavåra syskon än andra, ur dessa aspekter. Bland deltagarna i denna studie (tabell 6) var det ocksåvanligare att de ansåg att de var på samma nivå som syskonen beträffande dessa egenskaper (trevlighet:5 av 8, snällhet: 5 pers., vänlighet: 6 pers.), än för samtliga egenskaper där i genomsnitt endast 3skattade samma värde på sig själv och syskonet/syskonen. Men å andra sidan är, enligt min erfarenhet,de flesta ganska trevliga, ärliga, snälla, och vänliga. Och de som utmärker sig åt andra hållet är få. Fastde sätter kanske nivån för vad motsatsen innebär. Svaren antyder att så är fallet enär endast en deltagarebetraktade någon av de närstående som otrevlig. Och ingen betraktade sig själv som otrevlig.Därutöver har vi väl alla slagits av skillnader mellan barnen i olika syskonskaror, trots att de har sammaföräldrar och rimligen hyfsat lika uppväxtförhållanden. Skillnaden förklaras delvis av att inte mer änhälften av generna är lika för två syskon med samma föräldrar. Skillnaderna förklaras ytterligare av attde är födda olika år, vid olika tidpunkter på året och att de har olika ordningsföljd i syskonskaran. Densista skillnaden har visat sig (Schönberg E 2008) ha stor betydelse beträffande egenskapsparenäventyrlig/försiktig, vanemänniska/nyfiken&upprorisk, dominant/underdånig. Vilket emellertid intevisade sig stämma med vad deltagarna svarade eftersom de i nästa lika stor utsträckning ansåg sig varalika som olika sitt/sina syskon på dessa områden.Egenskaper är inte konstanta!Den grad av, exempelvis, avund/välvilja varmed vi ser på andra människors framgångar varierarförmodligen beroende på:1. Hur väl vi kan relatera till personen. Ju mer vi kan relatera till personen desto mer benägna är vi attkänna avund. Ett exempel på detta är att många förmodligen känner mer avund inför människor som ärkonkurrenter till dem än långt mer framgångsrika personer som de bara känner via media.2. Ju mer en persons framgång stödjer våra egna strävanden, mål eller önskningar desto mer välvilligablir vi till framgången. Ett exempel på detta är den glädje som möter idrottsmän i deras hemland när deskördat framgångar i tävlingar mot andra nationers dito.3. Ju mer nöjda vi känner oss med oss själva desto mer välvilliga är vi mot andras framgångar.436