Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

LivsmedelDå vår tideräkning började var många viktiga naturbruksredskap, som fiskenätet, fiskekroken, kvarnen,harven och plogen redan uppfunna. Tekniken var ungefär densamma då som 1700 år senare, det var tilloch med så att en romersk handbok om växtodling, trädgårds- och djurskötsel, biodling ochlivsmedelshantering användes ända in på 1800-talet. Den skrevs av Lucius Junius ModeratusColumella, under det första århundradet. Och man brukade jorden (dvs. bedrev jordbruk och/ellerboskapsskötsel) i samma delar av världen som idag. Förutom att några områden tillkommit:- Den afrikanska savannen, Brasilien, östra USA, mellersta delarna av Norden, delar av Ryssland ochUkraina började brukas efter år 0.- Västra USA, Argentina, delar av Sydafrika, Nya Zeeland och Australien uppodlades i stor skalaförst efter att de blivit kolonialiserade av européerna.Ursprunget för ett urval av nyttoväxter, där detta med någon mån av visshet, gått att fastställa:Amerika: kakao,jordnötter, cashewnötter,tomater, avokado, bönor,paprika, majs, potatis ,grapefrukt ochchilipeppar.Övriga Europa:brysselkål, palsternackaoch havre.Medelhavsområdet: purjolök,oliver, broccoli, sparris, ärtor,morot, fikon, fänkål, persilja,rosmarin och timjan.Övriga Afrika:kaffe, jams ochmelon.Asien: gul lök, vitlök, gräslök,gurka, spenat, vitkål, hirs, korn,ris, råg, vete, sojabönor, apelsin,citron, banan, körsbär, aprikos,mango, persika, plommon,satsumas, vindruvor, basilika,dill, ingefära, koriander, pepparoch pepparrot.Inom jordbruksteknikens område förefaller det vara än fler bud om varifrån olika innovationer kommerän på andra områden. Det kan eventuellt bero på att det bönderna gjorde på många håll blev väldigtbristfälligt dokumenterat. Flera författare hävdar emellertid att många framsteg kommer ifrånStorbritannien, men de även de brittiska förbättrarna av jordbruket förefaller ha hämtat mycketinspiration från resor till jordbruk på kontinenten. För att inte trampa någon nationalitet på tårnaredovisas därför här, i stora drag, endast den tekniska utvecklingen i Sverige. Här började man frånofficiellt håll att intressera sig för jordbrukets utveckling på 1700-talet, då vetenskapsakademingrundades och fick ansvar över bland annat dylika frågor. År 1813 ville den dåvarande kungen KarlXIV att man skulle satsa hårdare på jordbrukstekniken och han bidrog själv med pengar till grundandetav Kungliga Skogs- och lantbruksakademien. Den fick till uppgift att studera vad som hände påområdet, i framför allt Storbritannien, och sprida dessa kunskaper vidare till jordbrukarna genomlantbruksutställningar och de lokala hushållningssällskapen. År 1840 grundades dessutom Ulnalantbruksinstitut, Sveriges första högskola inom lantbruksområdet.203