Bruksanvisningar för tillvaron, del I - Boksidan

Förutom det, kan nämnas att:- 1806 framställde den tyske apotekaren Sert?rner morfin, som än idag är ett effektivt och vanligtmedel för smärtlindring. År 1820 framställdes kinin som var och är ett viktigt medel i kampen emotmalaria.- 1853 uppfanns injektionssprutan av C Pravaz, den medförde att mediciner, vaccin med mera kundetillföras kroppen på ett snabbare och många gånger bättre sätt.- 1863 upptäckte fransmannen Casimir Davaine mjältbrandsbakterien.- Spetälskebakterien påvisades senare av den norske läkaren Armeur Hansen.- 1867 visade tysken Julius Conheim att varet som bildas i inflammerade sår består av vitablodkroppar.- 1879 visade ryssen Ilja Metjnikov att de vita blodkropparna bekämpade bakterier.- 1877 lyckades den franske kemisten Luis Pasteur tillverka vaccin emot mjältbrand.- 1891 påvisade den tyske läkaren Robert Koch tbc bakterien.- En annan tysk läkare Emil von Behring visade året innan att när bakterier i injiceras i blodet skaparkroppen antikroppar som bekämpar bakterien och på så sätt skapade han en metod att bekämpa difteri(alltså ett vaccin).- 1896 Lanseras det första syntetiska läkemedlet: acetylsalisyrsyramedicin (magnecyl) avläkemedelsföretaget Bayer.Även på 1900-talet har en hel del banbrytande insatser gjorts inom kirurgin, farmakologin (mediciner),onkologin (cancerbehandlingar) et cetera. Den viktigaste av dessa gjordes antagligen 1928 av brittenAlexander Flemming, när han insåg att en sorts mögel kunde döda bakterier, vilket var det första ochviktigaste steget emot tillkomsten av penicillin.Dessa och andra innovationer och åtgärder har gjort att insjuknandet och dödsfallen i en hel del otäckasjukdomar har minskat radikalt från slutet av 1800-talet (diagram 17). Utöver rent medicinska orsakertill ökande livslängden finns byggnadstekniska sådana såsom införandet av vattenledningssystem ochavlopp i storstäderna från mitten av 1800-talet (diagram 18). Det förbättrade de hygieniskaförhållandena och minskade därmed förekomsten av sjukdomar som beror på bakterier i framför alltdricksvattnet, såsom kolera. Exempelvis dog 4,5% av Stockholms befolkning i kolera år 1834(vattenledningssystemet öppnade 1861). Därutöver förklaras en del av ökningen av att svältenminskade och dieten blev bättre på grund av att många fick bättre ekonomi.Antal (st.)450004000035000300002500020000150001000050000187518821889Svenska dödsfall i vissa smittsamma sjukdomar 1875-197118961903191019171924193119381945195219591966SalmonellaDysenteriScharlakansfeberDifteriFolkmängd (kpers.)Diagram 17. Exempel påÅr hur dödsfallen i gamlatiders plågor har minskat(socialstyrelsens statistikfrån 1973).218