Teknikutvecklingen år 1701 - 2000Eftersom den teknik som vi dagligen möter skiljer väldigt mycket ifrån den som fanns år 1700, måsteväldigt mycket ha uppfunnits därefter. En <strong>del</strong> av de bety<strong>del</strong>sefullaste innovationerna listas i tabell 5.Tabell 5. Viktiga och varaktiga innovationer mellan år 1700 – 2000. ?= vet ej.Teknikområde 1701-1800 1801-1900 1901-2000Transport 1707, ?, vagnfjädring, 1759, Storbrit.,kronometern (portabelt1803, Storbrit., loket, Richard Trevithick.1803, ?, hjulångare, Robert Fulton. 1805, ?,1903, USA, flygplanet, BrödernaWright. 1907, Frankrike,precisionsurverk), John Harrison. 1769, bladfjädringen, Obadiah Elliot. 1839, helikoptern, Paul Cornu. (denFrankrike?, ångvagn <strong>för</strong> stadstrafik,Cognot. 1779, Frankrike, velocipeden(cykelns <strong>för</strong>egångare). 1781, ?, de<strong>för</strong>sta framgångsrika <strong>för</strong>söken medångfartyg, de Jouffroy. 1783,Frankrike, varmluftsballongen,Mongolfier. 1790, sextantenStorbrit., cykeln, Kirkpatrick Macmillan.1839, USA, vulkanisering av gummi (gavgummidäcket), Charles Goodyear. 1876,Tyskland, fyrtaktsbensinmotorn, NikolausOtto. 1877, USA, tryckluftbromsen (användspå tåg och lasbilar). 1881, Tyskland, elloket,?. 1885, Tyskland, bilen, Daimler & Benz.<strong>för</strong>sta användbara helikoptern vardock tysk och kom <strong>för</strong>st 1936).1930, Storbrit., jetmotorn, FrankWhittle. ?, Tyskland, raketmotor,Verner von Braun mfl. 1957,Sovjet, rymdsatteliten, ?. 1970-talet, USA, GPS-systemet,(navigationsinstrument), Adams. 1892, Tyskland, dieselmotorn, Rudolf Diesel. diverse personer.Kommunikation 1765, ?, papper baserat på trä istället<strong>för</strong> lump,?. 1780, ?, reservoirpennan,Scheller.1812, Tyskland, cylindertryckpressen, FKönig. 1826, Frankrike, fotografering, LousDaguerre. 1833, Tyskland, telegraf, CarlGauss. 1837, USA, bättre telegraf, SamuelMorse. 1839, Schweitz, elektriska klocka,Carl August Steinheil. 1876, USA, telefonen,Alexander Bell. 1858, USA-Storbrit.,transatlantisk sjökabel,?. 1867, USA, den<strong>för</strong>sta användbara skrivmaskinen, ChristopherLatham Sholes. 1877, USA, fonografen (den<strong>för</strong>sta typen av gramofoner), Thomas Edison.1895, Italien, radiokommunikation, GugliemoMarconi. 1895, Frankrike, rörliga bilder,bröderna Lumière.1904, USA?, elektronröret,Ambrose Flemming. 1910, USA,rörliga bilder med ljud, ThomasEdison. 1915, USA, trafikljus, ?.1923, USA, den bärbara radion,?. 1936, Storbrit., tv-sändningar.1947, USA, transistorn, WilliamShockley. 1949, Storbrit?, datorn.1958, USA, microchipet. 1960,USA, lasern, Theodore Maiman.1969, USA, <strong>för</strong>egångaren tillInternet, diverse personer.Livsme<strong>del</strong>Energi1700-talet, Storbrit., hästdrivensåmaskin och harv, Jethro Tull.1703, Tyskland, gatubelysning medoljelampor. År 1712, Storbrit.,ångmaskinen, Thomas Newcomen.1800, Italien, batteriet, AlessandroVolta. 1745, Tyskland, kondensatorn,Edward von Kleist. 1778-88, Storbrit.,<strong>för</strong>bättrad ångmaskin, James Watt.1792, Storbrit., gasbelysning, WilliamMurdoch. 1800, Italien, batteriet,Alessandro Volta.1805, USA, kylmaskinen, Oliver Evans. 1811, 1911, USA, elektriska kyskåp <strong>för</strong>Frankrike, matkonservering, Nicolas Appert. hushållsbruk. 1994, USA,1834, USA, skördemaskin, Cyrus Hall genetiskt modifierade grönsaker,McCormick. 1864, Frankrike, pastörisering, diverse personer.Louis Pastteur.1813, Storbrit., det <strong>för</strong>sta riktiga gasverket.1831, Storbrit., transformatorn, MichaelFaraday. 1831, USA, elmotor, Joseph Henry.1848, Tyskland, guttaperkaisolering kringelkablar, Siemens. 1860, Frankrike?,blybatteriet, Gaston Platé. 1859, USA, <strong>för</strong>staoljeborrningen, ?. 1880, USA, <strong>för</strong>sta hållbaraglödlampan, Thomas Edison. 1879, USA, det<strong>för</strong>sta fungerande vattenkraftverket, ThomasEdison.1942, USA, atomreaktorn. 1960,Sovjetunionen, solcellen, ?.180
Tabell 5 fortsättning.Teknikområde 1701-1800 1801-1900 1901-2000Medicin 1770-tal, Storbrit. , medicin mothjärtsvikt, William Wintering. 1796,Storbrit., smittkoppsvaccinet, EdwardJenner.Bygg- & anl.1750, USA, åskledaren, BenjaminFranklin. 1771, ?, spiralborr, Cooke.1774, Storbrit., patent på vattentoalett,?. 1776, ?, hyvelmaskin, Hatton. 1777,Frankrike, centraluppvärmning medvarmt vatten, Bonnemain.1816, ?, stetoskopet, Rene Laennec. 1831,kloroform, Samuel Guthrie/Justus van Liebig.1842, USA, sövning med eter, CrawfordLong. 1842, Österrike, desinficering in<strong>för</strong>operationer, I Semmelweis. 1865, sårtvättningmed karbolsyra, Joseph Lister. 1874,Tyskland, acetylsalisyra, Herman Kolbe.1895, Tyskland, röntgenapparaten, WilhelmRöntgen. 1896, Italien,blodtrycksmanschetten, Scipio Riva-Rocci.1805, Storbrittanien, bandsågen, Newbury.1822, ?, vägvälten Patterson. 1866, Sverige,dynamit, Alfred Nobel.1928, Storbrit., penicillin,Alexander Fleming. 1929,Tyskland, elektroencefalografi,Hans Berger. 1953, USA,polivaccinet. 1957, Storbrit.,ultraljudsundersökningen, ?.1967, Sydafrika,hjärttransplantationen, ?. 2000,USA, utkast till karta övermänniskans gener, diversepersoner.Material1709, Storbrit., järnframställning med 1823, Storbrit., vattentätt tyg, Charleskoks, Abraham Darby. 1733, Storbrit., Macintosh. 1826, Tyskland, aluminium,snabb skyttel <strong>för</strong> vävstolar, John Kay. Wöhler. 1856, Storbrit., ståltillverkning,1740-50, Storbrit., degelstålprocessen, Henry Bessemer. 1846, USA, symaskinen,B Huntsman. 1746, Storbrit., metod <strong>för</strong> Elias Howe. 1879, Storbrit, thomasmetodenframställning av svavelsyra, John (stål ur fosforhaltig järnmalm), ?. 1884, ?,Roebuck. 1765, Storbrit.,konstsilke, greve de Chardonnet. 1890,spinnmaskinen, James Hargreaves. Ryssland, elektrisk bågsvetsning, Nikolaj1785, Storbrit., klorblekning, Slavianov.Berthollet. 1786 den <strong>för</strong>sta brukbaramekaniska vävstolen, E Cartwright.1789, Storbrit., järnvägsräls av stål.1793, USA, bomullsrensningsmaskin,Eli Whitney.Främst USA, alla plastmaterial,diverse upphovsmän.Vetenskap vktig<strong>för</strong> teknikutv.1714, Tyskland, temperaturskala,Gabriel Fahrenheit. 1768, Schweitz,integralkalkylen, Leonhard Euler.1727, ?, upptäckten att silveroxider ärljuskänsliga (viktigt <strong>för</strong> fotografietsuppkomst), Schulze. 1785, ?,Coulombs lag, Charles Coulomb. 1795,Frankrike, metriska systemet, ?.1820, Danmark, elektromagnetismen, C HÖrsted. 1827, Tyskland, ohms lag, GeorgOhm. 1831, Storbrit., principerna <strong>för</strong>elmotorer, transformatorer och generatorer,Michael Faraday. 1834, Storbrit., mekaniskadatorn, Charles Babbage.1938, Tyskland, klyvning avuranatomer, Otto Hahn & FritzStrassmann.181
- Page 1 and 2:
Bruksanvisningar för tillvaronDel
- Page 3 and 4:
InnehållsförteckningDel IOm inneh
- Page 5 and 6:
Det är rimligt att tro att vi än
- Page 7 and 8:
201119777
- Page 9 and 10:
91989
- Page 11 and 12:
En annan orsak till osanningar är
- Page 13 and 14:
Förmodligen har ingen nytta av all
- Page 15 and 16:
Mat- & dryckMat- & dryckeshistoria1
- Page 17 and 18:
Alla dessa innovationer och upptäc
- Page 19 and 20:
Det är stor skillnad på vad gemen
- Page 21 and 22:
8.Under 1500-talets spreds potatise
- Page 23 and 24:
Tabell 2. Frukter, spannmål och dy
- Page 25 and 26:
10En dag i slutet av 1800-talet05.3
- Page 27 and 28:
I skolmatens värld fanns, i vart f
- Page 29 and 30:
SmågodisSmågodis är för mig de
- Page 31 and 32:
CloettaCloetta växte stadigt från
- Page 33 and 34:
De uppstod en rad tillverkare av sm
- Page 35 and 36:
Dals1946, startade Grevskapet Dals
- Page 37 and 38:
Vanligt förekommande ingredienserS
- Page 39 and 40:
Klumpförebyggande medelKlumpföreb
- Page 41 and 42:
ReceptEkonomiskt sett är det absol
- Page 43 and 44:
GeléTa fram:- En kastrull- En måt
- Page 45 and 46:
KaramellerTa fram:- En ugnsplåt- E
- Page 47 and 48:
KolaTa fram:- En ugnsform av glas e
- Page 49 and 50:
Några hälsoaspekterAllergiframkal
- Page 51 and 52:
Viktiga tillagningsmetoderKokningFi
- Page 53 and 54:
Ju tjockare grönsaker, fiskar elle
- Page 55 and 56:
Redning/såstillverkningEn sås bes
- Page 57 and 58:
RåvarorMalt köttMalt kött (fläs
- Page 59 and 60:
MatfettDe vanligaste matfetterna ä
- Page 61 and 62:
Tabell 1. Fortsättning.GrisköttLa
- Page 63:
A Cayennepeppar, paprika och piri-p
- Page 66 and 67:
IndienVanliga råvaror i Indien är
- Page 68 and 69:
OrientenVanliga råvaror i mellanö
- Page 70 and 71:
SverigeVanliga råvaror i tradition
- Page 72 and 73:
ÖvningarÖvning 1, kryddprovningSt
- Page 74 and 75:
Stockholms pizzerior74
- Page 76 and 77:
PizzamenyDet går fortfarande (år
- Page 78 and 79:
Adresser, öppettider med meraSom s
- Page 80 and 81:
Jämförelse av innehållet mellan
- Page 82 and 83:
Namnet på olika pizzorNamnen på v
- Page 84 and 85:
Kostnadsjämförelse mellan olika p
- Page 86 and 87:
Viktjämförelse mellan olika pizzo
- Page 88 and 89:
NäringsinnehålletDen enklaste av
- Page 90 and 91:
Utvecklingen över tidenAtt döma a
- Page 92 and 93:
Ovanstående meny är från 1994. U
- Page 94 and 95:
Populära drogerRökverkPå 50 och
- Page 96 and 97:
Eftersom de flesta rökarna debuter
- Page 98 and 99:
Bland alla som fortsätter att rök
- Page 100 and 101:
För min egen del tyckte jag, som r
- Page 102 and 103:
Folkhälsoinstitutet har gjort en b
- Page 104 and 105:
SnusNär det gäller snusning är d
- Page 106 and 107:
På samma sätt som beträffande ci
- Page 108 and 109:
Likväl som beträffande rökverk,
- Page 110 and 111:
Till skillnad ifrån de övriga, i
- Page 112 and 113:
Uppfattningen om vad som är en far
- Page 114 and 115:
Vi påverkas olika av alkohol. En d
- Page 116 and 117:
E. Samhället belastades med kostna
- Page 118 and 119:
Det skulle kunna bero på att kaffe
- Page 120 and 121:
Samhällsintäkterna på grund av a
- Page 122 and 123:
Matte och NoMatematik122
- Page 124 and 125:
Systemet med streck skulle emellert
- Page 126 and 127:
För att beskriva hur olika storhet
- Page 128 and 129:
En del grundämnen liknar varandra
- Page 130 and 131: För att göra en viss mängd vatte
- Page 132 and 133: Effekten är det viktigaste i elsys
- Page 134 and 135: När energin transporterats till by
- Page 136 and 137: En dieselmotor fungerar, som bekant
- Page 138 and 139: En lampa som lyser när hissen är
- Page 140 and 141: ___ __ __ __ _ __ __MU= HN x DU x D
- Page 142 and 143: _ _ ___ ___MU= DU x DN x N x Ö x L
- Page 144 and 145: Själva förbrukar vi också energi
- Page 146 and 147: Den som sysslar med bokföring räk
- Page 148 and 149: Den mest komplicerade matematik vi,
- Page 150 and 151: TeknikSå fungerar en dator150
- Page 152 and 153: Skulle den hitta något fel så ser
- Page 154 and 155: Om det som processorn hittat inte s
- Page 156 and 157: Start filen beskriver för processo
- Page 158 and 159: Vad kan hända när man skriver ett
- Page 160 and 161: Tåget stannar vid BIOS. I BIOS vä
- Page 162 and 163: A:et dyker upp på skärmen och Kal
- Page 164 and 165: ModerkortetPå moderkortet finns pr
- Page 166 and 167: RAM-minnetOm RAM-minnet är på 128
- Page 168 and 169: Utanför datorlådanBildskärmenNä
- Page 170 and 171: Teknikhistoria170
- Page 172 and 173: Teknikutvecklingen år 0 - 1700Det
- Page 174 and 175: De flesta andra än romarna levde e
- Page 176 and 177: Av de innovationer som tillskrivs p
- Page 178 and 179: Orsaken till att så lite hände ef
- Page 182 and 183: Även i slutet av den här diskuter
- Page 184 and 185: 4. Kommunikationssystemens begräns
- Page 186 and 187: LatitudLongitudNavigering till havs
- Page 188 and 189: Järnvägsbyggandet slog ut kanalby
- Page 190 and 191: Ånglok levde kvar länge, men ång
- Page 192 and 193: Vi reser också betydligt mer (år
- Page 194 and 195: Ungefär samtidigt med att de förs
- Page 196 and 197: De internationellt standardiserade
- Page 198 and 199: En lösning på det andra problemet
- Page 200 and 201: Telegrafen hade uppenbara nackdelar
- Page 202 and 203: Den senaste stora händelsen inom k
- Page 204 and 205: Dessa ansträngningar från statens
- Page 206 and 207: Även på 1900-talet togs flera vik
- Page 208 and 209: När grödorna växt färdigt och s
- Page 210 and 211: EnergiEnergi är det som får alla
- Page 212 and 213: Kol hade också en del nackdelar s
- Page 214 and 215: Det fanns stora behov att leda kraf
- Page 216 and 217: 1957. Anläggningen försörjde Pit
- Page 218 and 219: Förutom det, kan nämnas att:- 180
- Page 220 and 221: Befolkningen i Stockholm35000030000
- Page 222 and 223: De metaller som kunde framställas
- Page 224 and 225: Snabbkurs för blivande uppfinnare2
- Page 226 and 227: Tore Wretman var krögare på resta
- Page 228 and 229: Ett svenskt exempel på enkonstnär
- Page 230 and 231:
Den svenske formgivaren Lars-Anders
- Page 232 and 233:
Ibland finns det också ekonomisk p
- Page 234 and 235:
Lösningar på bristerna finner man
- Page 236 and 237:
Jungfrulig teknikDen första riktig
- Page 238 and 239:
Hur du prövar dina idéerOm du int
- Page 240 and 241:
PatentVitsen med att patentera någ
- Page 242 and 243:
Risker med uppfinnandeDet finns ris
- Page 244 and 245:
LästipsDesignPatent och Registreri
- Page 246 and 247:
Ergonomisk förbättringspotentialF
- Page 248 and 249:
Figur 3. Några arbetsställningar
- Page 250 and 251:
Verktygets vikt och viktens momenta
- Page 252 and 253:
Handtagets ytaVilket som är den op
- Page 254 and 255:
Figur 8. Pistolhandtag med en vinke
- Page 256 and 257:
Särskilda krav på handtaget på v
- Page 258 and 259:
Verktygs som förs fram och tillbak
- Page 260 and 261:
Hägg G M, Öster J och Byström S,
- Page 262 and 263:
Vad är bruksanvisningar och varfö
- Page 264 and 265:
”BILAGA IDe viktigaste säkerhets
- Page 266 and 267:
Exempel på en instruktion som för
- Page 268 and 269:
Symbolbaserade bruksanvisningarDe f
- Page 270 and 271:
Inte ens goda bruksanvisningar hjä
- Page 272 and 273:
En symbol på ett vred som förefal
- Page 274 and 275:
Handhavandet är okonsekventJu mer
- Page 276 and 277:
1. Tryck på Start/Reset knappen.2.
- Page 278 and 279:
SäkerhetsföreskrifterI maskindire
- Page 280 and 281:
En jämförelse av säkerhetsföres
- Page 282 and 283:
1234561. Vad menas med ”sydlig-no
- Page 284 and 285:
AnvändarinstruktionerUtformningen
- Page 286 and 287:
286
- Page 288 and 289:
I andra manualer finner man emeller
- Page 290 and 291:
Nödvändiga användarinstruktioner
- Page 292 and 293:
Krav utan beskrivning av riskerna m
- Page 294 and 295:
Majoriteten av oss hyser förmodlig
- Page 296 and 297:
Tabell 3. De särredovisade cancert
- Page 298 and 299:
Känslan av att vara rädd för nå
- Page 300 and 301:
Maskindirektivet och lågspännings
- Page 302 and 303:
”1.1.4 BelysningEn maskin ska var
- Page 304 and 305:
”1.2 Styrsystem1.2.1 Ett styrsyst
- Page 306 and 307:
1.2.4.3 NödstoppEn maskin ska vara
- Page 308 and 309:
Här kan följande tankegång vara
- Page 310 and 311:
1.4 Krav på egenskaper hos skydd o
- Page 312 and 313:
”1.5 Risker på grund av andra ri
- Page 314 and 315:
”1.5.7 ExplosionerEn maskin ska v
- Page 316 and 317:
”1.5.13 Utsläpp av riskfyllda ma
- Page 318 and 319:
”1.6.4 OperatörsingripandenEn ma
- Page 320 and 321:
Utöver ovanstående riktlinjer fö
- Page 322 and 323:
Idag är det fest för Klara, då v
- Page 324 and 325:
Fint ska det vara på kalas, alla f
- Page 326 and 327:
De kan honom inte hitta, vart de ä
- Page 328 and 329:
Mamma tar fram en kjol så grann, o
- Page 330 and 331:
Senare i systerns vård, blir hon m
- Page 332 and 333:
Men som han ligger där och gråter
- Page 334 and 335:
Dagen därpå lillebror myser, meda
- Page 336 and 337:
Svenne är en ganska vanlig pension
- Page 338 and 339:
Svenne ser inte alltid när det är
- Page 340 and 341:
Han är uppvuxen i en tid då man i
- Page 342 and 343:
Han har ju träffat en del kvinnor
- Page 344 and 345:
Svenne gillar inte musik, förutom
- Page 346 and 347:
Pappa är galen346
- Page 348 and 349:
Eller gör konstiga saker,348
- Page 350 and 351:
galet glada,350
- Page 352 and 353:
En del tror att grannarna spionerar
- Page 354 and 355:
Några samlar på allt möjligt, so
- Page 356 and 357:
Där kan det hända att hon får pr
- Page 358 and 359:
Dessutom får hon antagligen medici
- Page 360 and 361:
Fast det finns också de föräldra
- Page 362 and 363:
Vad är kärlek?Varning! Giftemål
- Page 364 and 365:
Det finns även en del facklitterat
- Page 366 and 367:
Kan man känna kärlek för vad som
- Page 368 and 369:
X älskade Toblerone med varje cell
- Page 370 and 371:
Hur viktig är kärleken?Men nu bes
- Page 372 and 373:
För dom som inte nöjer sig med de
- Page 374 and 375:
Kärlekstester, såsom de tidigare
- Page 376 and 377:
Med föregående förklaring har de
- Page 378 and 379:
Enligt Alberoni krävs det att man
- Page 380 and 381:
.Vad är normalt - i SverigeKällma
- Page 382 and 383:
LevnadsförhållandenHär presenter
- Page 384 and 385:
Val av bostadsområdeEnligt Sifo (S
- Page 386 and 387:
GudstroEnligt Sifo (Sifo 2000: proj
- Page 388 and 389:
Andel som drabbas av brottBrottsfö
- Page 390 and 391:
EfterrätterGlass förefaller vara
- Page 392 and 393:
HomosexualitetEnligt Folkhälsoinst
- Page 394 and 395:
Sexuell oförmågaFolkhälsoinstitu
- Page 396 and 397:
BranschtillhörighetMånga arbetar
- Page 398 and 399:
Personlig hygien & utseendeEnligt s
- Page 400 and 401:
RadiolyssnandeDe flesta (cirka 80%)
- Page 402 and 403:
Musicerande och sångSCB (SCB 2002:
- Page 404 and 405:
SömnEnligt SCB (SCB 1992, data fr
- Page 406 and 407:
Sifo (1995: projekt 3242040) Frukt
- Page 408 and 409:
Om att samtala?öhh408
- Page 410 and 411:
Det har hänt, vilket jag skäms ö
- Page 412 and 413:
En liknande situation inträffar d
- Page 414 and 415:
Det har även hänt att jag blivit
- Page 416 and 417:
Ibland undrar jag om det är något
- Page 418 and 419:
Ganska ofta, då någon gör en utl
- Page 420 and 421:
Det händer ibland att andra missup
- Page 422 and 423:
Bilaga. Frågorna i intervjun1. Du
- Page 424 and 425:
18. Du berättar något som du reda
- Page 426 and 427:
I början händerjättemyckety-vär
- Page 428 and 429:
Människors egenskaperVad är egens
- Page 430 and 431:
Vad är bäst?Det finns fördelar m
- Page 432 and 433:
Är egenskaper rättvist fördelade
- Page 434 and 435:
Tabell 4. De karaktärsdrag som dis
- Page 436 and 437:
Ärver vi egenskaper?Det verkar var
- Page 438 and 439:
Stämmer vår egen uppfattning om o
- Page 440 and 441:
Tabell 8. Ett urval av alternativa
- Page 442 and 443:
Tabell 9 fortsättning.Mina tolknin
- Page 444 and 445:
Det sägs att sexualpartners bör p
- Page 446 and 447:
Bakgrundsmusik och belysningI porrf
- Page 448 and 449:
Av resultaten att döma är det fle
- Page 450 and 451:
Baserat på resultaten är det sål
- Page 452 and 453:
Rakad eller naturligKvinnorna vill
- Page 454 and 455:
Vad gör dig kåt?Det är troligt a
- Page 456 and 457:
Att njuta och få orgasmEn uppfattn
- Page 458 and 459:
SmiskJag tror att en del blir upphe
- Page 460 and 461:
Ragga på krogenMed ragga avses hä
- Page 462 and 463:
Skillnader med åldern462
- Page 464 and 465:
De mest uppenbara effekterna av ål
- Page 466 and 467:
Med stigande ålder minskar också
- Page 468 and 469:
Av naturliga skäl är det en stör
- Page 470 and 471:
Med stigande ålder är det dock f
- Page 472 and 473:
Även om allt annat vore lika skull
- Page 474 and 475:
Jag tycker mig ganska ofta ha hört
- Page 476 and 477:
Beträffande mig själv kan jag kon
- Page 478 and 479:
Själv hade jag i 20-årsåldern sk
- Page 480 and 481:
I syfte att utröna om förmågan a
- Page 482 and 483:
Barn är rädda för en hel del sak
- Page 484 and 485:
Mängden oroskänslor förändras f
- Page 486 and 487:
Fyra av dom sa att de inte märkt n
- Page 488 and 489:
Små barn vaknar ofta tidigt även
- Page 490 and 491:
Jag såg ett diskussionsprogram i T
- Page 492 and 493:
Meningen med kläder492
- Page 494 and 495:
Jag tror att många, på frågor om
- Page 496 and 497:
Tabell 3. De medverkandes rankning
- Page 498 and 499:
En möjlig slutsats av detta är at
- Page 500 and 501:
Tabell 9. De medverkandes rankning
- Page 502 and 503:
Skillnaden mellan män och kvinnor
- Page 504 and 505:
Förr i tiden kunde dåtidens över