FULLTEXT01

mönster. Att ta dessa förmodade mönster på allvar antas i flera texter ocksåsom det mest evidenta sättet att betrakta och registrera den egna lokalaverksamheten. Samstämmigt antas det finnas ”sanna” och mindre sannaversioner av tillvaron i skolor, men för att kunna uppfatta och förstå en ”sann”version krävs dessutom en särskild blick i form av ett mer initierat och meriteratseende. Andra texter framställer själva analysen av en förmodad så kalladorganisationskultur (kulturanalys) som något av ett ömtåligt moment vad gällerpåverkan. En sådan påverkan antas nämligen kunna skymma avsedda ochrelevanta versioner eller innebörder, genom att distrahera och vilseleda, samtäven fördunkla synförmågan hos dem som betraktar, så att de blir ur stånd attse det som var avsikten att se. Ytterligare versioner med liknande orienteringgör gällande att en socialt opåverkad beskrivning (som exempelviskulturanalyser i vissa sammanhang föreställs vara) inte bara är en bit manandeverklighetsåtergivning utan också går att uppfatta som en obekväm sanningåtminstone från vissa håll av verksamheten. Några texter låter förstå att det kanförekomma att somliga personer negligerar eller ignorerar den på så visförmodade sanningen, vilket uppmärksammas för att vara problematiskt.Samtidigt underförstås det vara själva beviset för att resultatet av enkulturanalys verkligen måste betraktas som en bit representerad verklighet ellersanning. Den åberopade logiken tycks vara att motståndet liksom tendensen attvilja ignorera utgör själva bekräftelsen på analysens pålitlighet och sanningshalt.Förutom att underförstå innebörden av resonemanget om den faktiskt existerandeskolkulturen [1] som absolut och odiskutabelt framställs det avse en bitrepresenterad verklighet. I texten antas det som ett oavvisligt krav på personal iskolan[1] att den ska ha sådana kunskaper att man … kan genomföra en analys [1-2]och att kunna hantera den på initierat sätt utmålas vara något principielltnödvändigt för skolans personal. I texten etableras långtgående trovärdighetsanspråkoch en bitvis dogmatisk lansering av, vad som förmodas vara, enuniversalnyckel i skolutvecklingshänseende.Text 11 Vidare krävs sådana kunskaper att man som personal i skolan kan genomföra2 en analys av den faktiskt existerande skolkulturen som utgör basen i den3 verksamhet som skolan bedriver. Denna analys är nödvändig för att erhålla ett4 avstamp för verksamhetsplaneringen. Slutligen krävs också, kunskaper om såväl5 hindrande som främjande faktorer för lokal skolutveckling 106 .106 Berg (2003b, s.93)127