FULLTEXT01

avsiktligt väljer att ”missförstå” betydelsen av den samma, något jag villunderstryka inte är eller har varit mitt syfte. För att ytterligare tydliggöraavsikterna med detta kapitel och i någon mån med avhandlingen som helhet,hänvisar jag därför till vad Bartholdsson (2003) skriver angående ”detaljersbetydelse”:Att bryta ur detaljer ur vardagens komplexitet innebär å ena sidan att deberövas en större kontext, ett sammanhang som kan vara mer nyanserat änvad detaljerna antyder. På så sätt kan beskrivningar upplevas som orättvisa.Å andra sidan kan detaljer tillsammans peka på andra större sammanhangsom genom att de förs samman synliggör mönster och delade värden.Därför är det intressant att lyfta fram detaljer och göra dem synliga. (s.122)3.1 Några skolutvecklingslogikerMed fokus på skolutveckling som konsensusartad logik har jag, på ungefär detsätt som Bartholdsson (2003) beskriver i sitt ovanstående citat, valt att utifrånnågra forskningsrelaterade sammanhang presentera vad jag uppfattar som inslagi denna logik. Under följande rubriker ger jag därför några exempel på vad jaganser kan betraktas som konsensus och som delade värden i talet omskolutveckling. Det bör emellertid sägas att det är i den argumenterandepraktiken som sådan, det vill säga i själva delandet, som värdena antas uppståoch utvecklas - inte på någon abstraktare nivå.Historiserad skolutvecklingDecentralisering och skolutvecklingEssentialiserande skolutvecklingsmetaforerDet gamla utmanövrerat av det nya och upplystaStrategier, modeller och perspektiv på skolutvecklingUndanröja medvetandemässiga hinder och förädla tänkandetPotent och farofylld - skolutveckling med grandiosa anspråkSkolutveckling som icke-neutral och invecklad processSkolutveckling som skapat beroendeSamverkansprojekt – två exempel50