FULLTEXT01

Det innebar förnyade läsningar av materialet, eftersom många exempel först idetta skede kunde uppfattas ha någon relevans. Ibland togs avsnitt tillbaka somjag tidigare hade ”refuserat”. I vissa fall uppgick exempelvistolkningsrepertoarer i varandra, i andra fall kunde de utgå om de framstod somalltför självmotsägande eller bättre platsade inom ramen för en annantolkningsrepertoar (Wetherell & Potter, 1992).Som analytiker måste man under det här momentet hela tiden vara beredd påatt överge eller ompröva sina egna förslag. ‟Hantverksskickligheten‟, somWetherell och Potter (1992) beskriver det, är något som utvecklas i detpraktiska analysarbetet. Identifiering av tolkningsrepertoarer och ideologiskadilemman innebär alltså en iterativ, tolkande och prövande aktivitet, och äralltså annat än en neutral process. Det innebär också att analytikerns infall fårstor betydelse, eftersom analysen går ut på att successivt utveckla tentativameningsskapande mönster. Utan tvekan räknar jag inspirationen från Baumans(1999) texter som det mest avgörande bland mina sådana infall, eftersom detgjorde att analysprocessen ”lossnade” och att den, som jag ser det, fick enmeningsfull riktning.Det är dock svårt att redogöra för analysarbetet och de många olikaöverväganden som det mer i detalj har inneburit. En av poängerna medundersökningen är att demonstrera hur en utpräglad uppsättning avtolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman finns tillgänglig samt visa hurden gör sig gällande inom ramen för skolutveckling som diskursiv praktik. Detinnebär också att utveckla förslag på hur vissa argumenterande resurser ochversioner av tillvaron åberopas och fungerar som grundantaganden utan attkomma till explicit uttryck samt vilka de ideologiska implikationerna av dettaeventuellt kan vara.Av lätt förståeliga skäl är det inte alldeles enkelt att förstå sig på eller attredogöra för hur man i en analys ska kunna upptäcka och kartlägga vilkatolkningsrepertoarer som tillämpas, hur ideologiska dilemman hanterasrespektive bestämma hur allt det här avgränsar sig mot vartannat, samt deeventuella ideologiska implikationerna härav (Edley, 2001). Mot bakgrund avtextmaterialets heterogena karaktär och med hänsyn till studiens syfte är detsvårt och kanske omöjligt att åskådliggöra, åtminstone genom att bara redovisaenstaka textavsnitt. Det anses dock vara en fördel med långa och fylliga avsnitt,om det retoriska arbetet ska kunna framstå som tydligt och meningsfullt förnågon annan än analytikern (Wetherell & Potter, 1992). Detta är något som jag i86