FULLTEXT01

5.6 Resultatsammanfattning5.6.1 Skolutveckling som diskursiv praktik- några ideologiska implikationerSkolutveckling som diskursiv praktik visar sig ideologisk genom att det i fleratexter underförstås att skolutveckling skulle kunna fungera som en alltigenomrationell, relevant och befogad manöver för att rätta till, styra upp, åtgärda samthabilitera något per definition inadekvat och på det hela taget ogiltigt. En del avtexterna låter förstå att om saker och ting förblir som de är, med anspelning påsådant som bristande medvetenhet och insikt hos skolans anställda, liksomundermåliga sociala konstitutioner eller ”kulturer” som skolans anställda antasbära upp eller vara behäftade med, kommer det att gå illa. Barn, elever och ungabeskrivs eller underförstås i det sammanhanget som den svikna parten ihändelse av utebliven skolutveckling och de görs också till presumtiva offer fördiverse eländen. Skolutveckling som diskursiv praktik visar sig ha ideologiskaimplikationer också genom hur aktivitet, delaktighet och engagemang förutsättsha ett egenvärde i samband med densamma. Denna ideologiska implikationbelyses av följande citat av Bauman (1999):Man måste göra något med en gång, utan dröjsmål – och man måste hållapå hela tiden inte för ett ögonblick kan man släppa efter för vaksamheten.Handling, en samlad och målmedveten handling, är den enda vågbrytaresom skyddar människor mot kaos. (ss.176-177)Skolutveckling som diskursiv praktik visar sig också ha ideologiskaimplikationer genom långtgående direktiv om att det lokala i termer av skolorspersonal måste förmås vilja manipulera och bearbeta sig själv för attöverensstämma med en antagen doktrin och förutsatt skola. I och med en radolika erbjudanden om tillförd kompetens och reaktiverande åtgärder görs ”detlokala” inklusive dess förmodade personal till något från början inkompetensförklaratoch resignerat. Härigenom etableras som en självklarhet förhållandetav några som gör respektive några som det görs med. Det förhållandet tycksalltså handla lika mycket om att man också måste göra något med sig själv. Denretoriska konstruktionen bidrar till ett underkännande och ett omyndigförklarandea priori av skolors personal, samtidigt som samma personalassocieras med och tillskrivs närmast gränslös befogenhet och potential på enmängd olika sätt. En reducerande kausalitetslogik underförstår också att ett154