FULLTEXT01

empirin och till vad interaktionens medlemmar försöker åstadkomma ifråga omkontext (Schegloff, 1997). Konversationsanalytiker, konstaterar Wetherell(1998, 2005), ställer sig däremot ofta avvisande till att koppla ihop vetenskapmed någon form av kritisk eller etisk ståndpunkt. Till exempel menar Schegloff(1997, s.167) att det vore en form av ”teoretisk imperialism” att hantera ettempiriskt material utifrån en sådan ansats och att det torde ligga nära till handsatt forskaren då får de svar han eller hon förväntar sig.Enligt Billig (2005) och även Wetherell och Potter (1992) saknar vissa former avkonversationsanalys på så sätt en vital dimension genom att enbart fokusera pådet detaljerade retoriska arbetet och på konversationsmönster. Vad man missari sådana analyser är just de bredare argumenterande resurser som kan varadominerande och kännetecknande under en längre tid, det vill säga sådanaresurser som bland annat Foucault åsyftar med sina olika diskursbeskrivningar.På motsvarande sätt kan en analys som ensidigt uppmärksammar densistnämnda typen av resurser innebära att den föränderliga vardagliga diskursivapraktiken glöms bort (Billig 2005; Wetherell, 1998; Wetherell & Potter, 1992).Just föränderlighet är emellertid, som ju tidigare påpekats, något Laclau ochMouffe (1985/2001) tar hänsyn till med sin teoribildning, samtidigt som de ilikhet med Foucualt fäster avseende vid bredare argumenterande resurser i formav hegemoniska system.En eklektisk ansats gör det möjligt att i samband med en analys dra fördel avaspekter ur flera olika traditioner beträffande såväl diskursanalys somkonstruktionism. En sådan ansats förordas också av Wetherell och Potterframför sträng ortodoxi. Argumentet som anförs är att olika perspektiv ochansatser, istället för att utesluta varandra, kan befrukta och kompletteravarandra (Wetherell, 1998, 2005; Wetherell & Potter, 1992). Bland annatförespråkar Wethterell och Potter (1992) en variant av konversationsanalys somhar lanserats av Billig och som går under benämningen ‟retoriskargumentationsanalys‟. Den grundar sig på Billigs retoriska teori (1987, 1991,2005), vilken betonar att den ideologiska potentialen hos argument avgörs avhur de utvecklas och förändras retoriskt i diskursiva praktiker. Detta, blandannat, har jag gjort till en utgångspunkt för min egen analys.I en retorisk argumentationsanalys, precis som i en traditionell konversationsanalys,intresserar man sig för det retoriska arbetet i talad och skriven text ochför vad det arbetet gör. I jämförelse med en traditionell konversationsanalys,genomförs emellertid analysen med mindre skärpa på det detaljerade retoriska27