FULLTEXT01

I text B förutsätts på ett liknande sätt som i text A att utvecklingsarbete ärnågot som med självklarhet bör drivas och att det därmed finns skäl att beklagahur svårt det är att göra det. Vidare förutsätter text B att pedagoger behöverförändras och att pedagoger helst också bör hysa en vilja (vilken pedagogerunderförstås sakna) att göra just det, Varför är pedagoger så ovilliga [1-2]. Textenlåter även förstå att pedagoger i nuvarande status är otillräckliga och att det fördenna kategori skulle finnas uppenbara skäl till både individuell och kollektivsjälvhabilitering. En revidering av mänskliga materiella resurser, såsom antyds itext A, underförstås alltså även i text B. Så länge en sådan omdaning inte ägerrum kommer elever att få dras med en undermålig skoldag lyder resonemanget.Text B1 Det är synd att det är så svårt att driva utvecklingsarbete. Varför är pedagoger2 så ovilliga att förändra sig och därmed förbättra sig och elevernas skoldag? 64I text C görs skolutveckling till något som självklart borde ges monumentaltföreträde. Således formulerar även denna text, fastän implicit, en optimerandeambition avseende skola. Där exempelvis skolans mänskliga materiella resurser i textA och pedagoger i text B framställs vara det självklara förbättrings- ochutvecklingsobjektet/subjektet, förläggs i text C skulden till en modern svensk oviljaoch oförmåga [3] för att skolutveckling inte dominerar tillväxt- ochsamhällsdebatten. Något i princip undermåligt och otillräckligt, vilket borde tesig annorlunda, utgör alltså en del av argumentationen också i Text C menkritiken begränsas däremot inte, såsom i text B till ovilliga pedagoger, utan tillvad som föreställs vara en undermålig nationalkaraktär.Text C1 Skolforskningen och skolutvecklingen borde dominera debatten om skolan.2 Den borde till och med dominera tillväxt- och samhällsdebatten! Att den inte3 gör det har förmodligen att göra med en modern svensk ovilja och oförmåga4 att diskutera framåtsiktande och ideologiskt. 65Texterna bidrar till att konstruera en version av något ofullgånget, något ännuinte optimerat, något som kan och som bör bli bättre. Text A låter förståskolutveckling som maximalt resursutnyttjande i skolors vardag. På så sätt pararframställningen en form av tillväxtretorik med ett behjärtansvärt och liksom64 transkription av enkätsvar ur enkät ställd till all personal inom förskola och skola i en avprojektkommunerna65 Isaksson, 2003, s.21389