FULLTEXT01

ekommendationer om att låta styrdokumenten bilda den oemotsagdaregulatorn inom var och en i verksamheten. Med detta underförståsskolutveckling som manipulation, korrigering och kalibrering av anställdasvärderingar och känslor för att få dem att stämma så väl överens som möjligtmed styrdokumentens bud. I flera av texterna predikas om en sådanreservationslös överlåtelseakt eller integrering av yrkesuppdraget från anställdassida. Anspråk om skolutveckling som en form av fusion mellan skolansanställda, uppfattade som intellektuella, emotionella och sociala subjekt iförhållande till såväl uttalade som underförstådda yrkesdirektiv, ger berättigandeåt skolutveckling som normativt projekt. Det innefattar kontinuerligsjälvexponering samt en oupphörlig självkontroll av varje anställds samtligapreferenser inklusive känslor.Text 1b anbefaller skolutveckling som överlåtelse bland annat i termer avlivshållning [4] och att i en ständigt pågående process reflektera över egna och andras socialahandlingar [5-6]. Text 1c propagerar för ett kritiskt reflekterande över skolinstitutionensoch skolorganisationers innehåll och form [13-14] och anger bland annat detta somintegrerad aktivitet i en utvecklingsprocess [15]. Dessa versioner proklamerar alltsåkritiskt reflekterande som en inkorporerad, sublimerande aktivitet i enskildasubjekt och associerar det med skolutveckling.Text 1a1 Den strategi för skolutveckling som […] behandlats [frirumsstrategin] kan2 principiellt beskrivas som ett pedagogiskt samtal 138 .Text 1 b3 Allmänt sett är det pedagogiska samtalet ett begrepp som innehåller både tids-4 och rumsdimensioner. Tidsaspekten utgår från att en intellektuell livshållning5 handlar om att i en ständigt pågående process reflektera över egna och andras6 sociala handlingar. Detta får konsekvenser såtillvida att organisationers arbete7 inte bara förstås på sina egna premisser, utan måste ses i förhållande till sin8 institutionella omvärld 139 .Text 1c9 Som togs upp ovan syftar utvecklingsarbete bl.a. till att erövra det outnyttjade10 frirummet i förhållande till de institutionella uppdragen. Mot denna bakgrund11 kan det pedagogiska samtalet som form och process ses som ett medel för en138 Berg (2003b, s.90)139 Berg (2003b, s.91)150