FULLTEXT01

Schantz Lundgren proklamerar alltså en kritisk hållning visavi Frirumsmodellenoch sitt eget agerande, samtidigt som hennes text förutsätter en”förändringsproblematik inom skolan” (s.19). Möjligtvis går det att uppfattaden sistnämnda formuleringen som ett inslag i en mer utbreddframställningsordning och att det vetenskapliga ‟språkspelet‟ i just det avseendethar lierat sig något med det utbildningspolitiska ‟språkspelet‟ (Säfström, 2001).”Förändringsproblematik inom skolan” (Schantz Lundgren, 2008, s.19) antas jusom vore det fråga om något givet. Eventuellt pekar formuleringen mot attprojektarrangemanget som sådant, det vill säga den version av forskandepartnerskap 26 under parollen skolutveckling som det handlar om, har sinaideologiska implikationer. I någon mening är det ju upprättat i enlighet med detutbildningspolitiska problemet (Sundgren, 2006). Som jag uppfattar SchantzLundgren (2008) reflekterar hon också över bland annat detta i sin avhandling.Det andra exemplet på samverkansprojekt och på en avhandling med ett sådantprojekt som utgångspunkt, gäller ett till dels likartat arrangemang 27 som detSchantz Lundgren (2008) skildrar. I avhandlingen med titeln När PBS kom tillbyn. Berättelser om erfarenheter av Problem Baserad Skolutveckling utgår Åstrand (2009)från ett skolutvecklingsprojekt med den så kallade PBS-modellen (Scherp, 2003)i viss fokus. Åstrand (2009) medverkade i, studerade och hänvisar i sinavhandling till detta projekt och hon formulerar sig så här angående syftet: ”Detövergripande syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av detproblembaserade perspektivet på skolutveckling, men även vissa aspekter avskol- och organisationsutveckling i allmänhet” (s.27).Åstrand (2009) beskriver det alltså som ett syfte ”att fördjupa förståelsen av[PBS]”(s.27), vilket hon bland annat säger sig infria genom att lyssna till olikaskolaktörers berättelser om sina erfarenheter av PBS inom ramen för detspecifika projektet. Enligt PBS innebär erfarenheter något essentiellt och ges därföreträde (Scherp, 2008), medan Åstrand (2009) i sin avhandling tycks göraberättelser om erfarenheter av PBS till det signifikativa. Visserligen antar Åstrand(2009) ”skol- och organisationsutveckling”(s.27) för att vara något givet - attjämföra med Schantz Lundgrens (2008, s.19) skrivning angående”förändringsproblematik inom skolan”. Åstrand (2009) uppehåller sig dock vidberättelserna som sådana, till skillnad från exempelvis Sundberg (2005), somistället utgår från en föreställning om ett ”bakom och bortom den officiella26 Alternativt ’praxisnära’ eller ’vardagsnära skolforskning’27 Samma projekt som jag själv medverkade i och som jag redogör för i kapitel 1 och 4.69