FULLTEXT01

(1992) förordar en eklektisk hållning när det gäller diskursanalys ochkonstruktionism. Att föreställa sig konstruktioner i text och tal somtolkningsrepertoarer gör det, enligt deras mening, lättare att ta sig in i och an etttextmaterial (Wetherell & Potter, 1992). Begreppet tolkningsrepertoar knyter,precis som Billigs retoriska argumentationsanalys, dessutom an tillkonversationsanalysens intresse för det detaljerade retoriska föränderliga arbeteti interaktion och till mer poststrukturalistiska anspråk, det vill sägauppmärksammandet av bredare argumenterande resurser. Enligt Edley (2001)går begreppet tolkningsrepertoar att beskriva som mindre monolitiskt iförhållande till diskurs: ”They are viewed as much smaller and morefragmented, offering speakers a whole range of rhetorical opportunities”(s.202).Tolkningsrepertoarbegreppet ger en bild av att det finns en uppsättningversioner och retoriska resurser att tillgå – även beskrivet som koreografier –vilka ger utrymme för vad som faller sig mest naturligt eller ger bäst utdelning iett visst sammanhang (Edley, 2001; Wetherell & Potter, 1992). På samma sättsom när det gäller enskilda yttranden och tankar, går varje enskilt samtalrespektive text ändå att förstå som en unik komposition av material från olikatolkningsrepertoarer (Edley, 2001). Argumentationens utformning går i sin turatt uppfatta som en hantering av ett antal ideologiska dilemman, vilket lederöver i det för studien andra centrala analysbegreppet.Ideologiska dilemmanBegreppet ideologiska dilemman lanserades i slutet av 1980-talet i samband medatt Billig m.fl. (1988), likt exempelvis Laclau och Mouffe (1985/2001) några årtidigare 12 , ifrågasatte och problematiserade marxistisk determinism samtuppfattningar om ideologi som integrerade och sammanhängande idékomplex.Billig m.fl.(1988) föreslog i detta sammanhang begreppet ‟levda ideologier‟ ochavsåg med det ett samhälles eller ett specifikt sammanhangs ”sunda förnuft”.Utgångspunkten för deras förslag var en uppfattning om att levda ideologierolikt exempelvis kapitalism, socialism och liberalism är både osammanhängandeoch självmotsägande ifråga om argumentation. Billig (2009) refererar i en avsina senare texter till ett väsentligt argument i hans och kollegornas lansering avbegreppet ifråga: ”As my colleagues and I have argued, ideology is „dilemmatic‟12 Laclau och Mouffes (1985/2001) Hegemony and Socialist Strategy beskrivs av författarna självasom ett försök att intervenera den socialistiska debatten.38