FULLTEXT01

Också Franke-Wikberg (1992) betonar decentralisering när hon beskriver hurden så kallade ”bottom up -strategin” i utvärderingssammanhang underframförallt 1980-talet kom att förespråkas parallellt med allt högljuddare krav pådecentralisering av beslut och ansvar. Enligt det såtillvida historiserade scenariotska en ökad decentralisering av beslut och ansvar ha medfört ökade behov av,eller efterfrågan på, utvärderingar med direkt bäring på berörda aktörer på lokalnivå. I enlighet med samma typ av framställningslogik poängterar Svedlin(2003) med referens till Papadopulos, att erfarenheter av och insikter om attreformarbete och förändring inte nödvändigtvis innebar förbättring, ledde tillatt lärares aktiva medverkan vid en viss tidpunkt i historien kom att omhuldasalltmer i debatten. Tillers (1999) version nedan verkar inte invända mot just ettsådant scenario:Det goda samhället präglas av att människor får och tar ansvar för sig självaoch varandra. Ett sådant samhälle ger makt och inflytande till folket i gemenoch förverkligar den demokratiska idén om allas deltagande. Du är inte barahänvisad till lösningar som andra, som befinner sig långt bort, har skisserateller bestämt. När människor har makt över sina egna liv kan de göra sinaval själva.(s.161)3.1.3 Essentialiserande skolutvecklingsmetaforerFlera essentialiserande metaforer som ingår i texter om skolutveckling låterförstå att skolor har individuella särdrag, att skolor präglas av olika klimat elleratt de består av olika ”kulturer”. Tiller (1999) påstår exempelvis att ”skolor ärsom personer och [gärna vill] visa fram sina bästa sidor” (s.78). Andrametaforer gör gällande att skolor har ett ”inre liv” och att forskningen ska habidragit till att ackumulera kunskap om just detta så kallade liv. Exempelvishävdar Ekholm (2011) att ”[k]unskaperna om skolors inre liv – skolklimatet –och om skolors utveckling stadigt [har] växt under 1900-talets andra hälft”(s.14)och han hänvisar i det avseendet till en rad forskare, bland andra Gordon,Coleman, Miles och Sugarman.De essentialiserande anspråken anspelar också på att skolor skulle varakonstituerade av ett slags strukturer betecknade som norm- och värdesystem.Essentialiserande metaforer i en svensk kontext präglade av den sortens logikär, för att nämna några vanligt förekommande, ‟skolkoder (Arfwedson, 1983),‟frusna ideologier‟ (Gustavsson, 1991) samt ‟skolkulturer‟ (Berg, 2003a, 2003b,2003c). Ett välbekant retoriskt inslag i denna konsensusartade logik är attsådana strukturer respektive kulturer skulle vara så inrotade, att de försvårar54