Folkesundhed som politik - Aarhus Universitetsforlag

ett aktivt socialt liv och tillfredsställa sina behov.God hälsa är av betydelse för
att kunna deltaga i arbetslivet och utveckla sociala relationer.Hälsotillståndet
och dess förändringar i befolkningen är ett avgörande kriterium på hur väl
ett samhälle förmår tillgodose invånarnas behov. Därmed inte sagt att hälsa
är alltings mål“. 41 Folkhälsogruppen fremhævede flere gange i sit strategiforslag
fra 1991, at:„Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet inte som
målet i tillvaron“. 42 Der var en tæt sammenhæng mellem velfærdspolitikken
og folkesundheden i den svenske politiske (socialdemokratiske) forestillingsverden.
God sundhed var en del af velfærden, god velfærd skabte forudsætninger
for god sundhed. 43 Velfærdsstatens realisering var en motivering for
folkesundhedspolitikken,fordi „människors hälsa är en av de allra viktigaste
frågorna för en välfärdsstat“, 44 og en god sundhedstilstand var et mål for,
hvor godt velfærdspolitikken var lykkedes.
Folkhälsokommittén skrev i 2000,at politikkens „främsta uppgift är att förebygga
ohälsa som lägger hinder i vägen för människors frihet att själva forma
sina liv“. 45 Og at „det är individens frihet att medvetet kontrollera och styra
sina levnadsvillkor, som är den avgörande välfärdsdimensionen“. 46 Frihed
var blevet en central komponent i det gode liv, og sundhed blev set som et
middel til at nå dette mål.Frihed som mål for politik dukkede først op i den
sundhedspolitiske debat i 1990’erne i Sverige. I Danmark begyndte man
også at tale om frihed i forbindelse med folkesundhedspolitikken ved denne
tid.Friheden blev ikke i Danmark formuleret som et mål,men som et middel
til sundhed.Der blev også talt om,at politikken ikke skulle begrænse friheden.
I Sverige blev folkesundhedspolitikken derudover omtalt som et middel
til at fastholde et humanistisk menneskesyn i samfundet. I 1998 skrev Folkhälsokommittén:
„Alla människors lika värde måste också innebära att alla
grupper ska ha samma möjligheter att leva ett långt och friskt liv“. 47 I en
betænkning fra 1994 stod, at „en god hälsa är av stor vikt både för oss som
enskilda individer och för det samhälle vi tillhör.En god hälsa ger förutsättningar
för ett aktivt liv med fullt deltagande i samhällsgemenskapen,medan
en dålig hälsa medför begränsningar och svårigheter att utnyttja den fulla
livspotentialen.En god hälsa har således ett stort värde i sig“. 48 Sundhed som
middel til at nå det gode, demokratiske samfund blev stærkere fremhævet i
Sverige end i Danmark.
Folkhälsogruppen vægtede i 1991 det gode liv så meget, at den tog afstand
fra økonomiske betragtninger: „Hela frågeställningen är emellertid av
begränsat värde eftersom varken behandling eller förebyggande arbete i för-
129