Folkesundhed som politik - Aarhus Universitetsforlag

82 Et mål baseret på en kombination af tabte leveår og år med funktionsnedsættelse.
83 Boström & Petersson, 2001,s. 26.
84 SOU 2000:91,s. 77.
85 SOU 2002:5. Den anden er ikke afsluttet.
86 Prioriteringsudvalget 1977,s. 245.
87 Regeringen, 1989a, s. 34.
88 Regeringen, 1999,s. 5.
89 Regeringen, 1999,s. 110-11.
90 SOU 1984:39,s.61.
91 Regeringens skrivelse 1993/94:247. Investera i hälsa – Prioritera för hälsa. 19 maj
1994,s. 28. Riksdagstryck.
92 Proposition 2002/03:35,s. 14. Riksdagstryck.
93 SOU 1984:39,s.11.
94 SOU 1998:43,s. 131.
95 SOU 1999:137, s. 84.
Social
miljø/kontekst
Sundhedspolitik
Social position
Sygdomsårsager
Sygdom/skade
Handicap
96 SOU 1999:137,s. 82-3.
97 SOU 2000:91,s. 57.
98 SOU 2000:91,s. 56.
99 SOU 1999:137,s. 87.
100 SOU 1984:39,s. 62.
101 Ågren, 2002,s. 7; SOU 2000:91.
102 Proposition 2002/03: 35,s. 48. Riksdagstryck.
103 SOU 1999:137,s. 19.
104 Se f.eks. Lynch et al., 2001.Artiklen rummer også en kritik af teorien om den sociale
kapitals betydning for folkesundheden.
105 SOU 1999:137,s. 87.
106 SOU 1984:39,s. 52.
107 Folkhälsorapport, 1987,s. 17.
108 Socialdemokraterna, 1978. Som den svenske historiker AlfW. Johansson skriver „…
svensk nationell identitet har varit knuten till vår modernitet.Den har varit förbunden
med nuet,med känslan av att tillhöra avantgardet,det mest moderna.… eliten bland
världens mest framstegsinriktade nationer: … vi har sett oss som upplysningsprojektets
älsklingsbarn,som andra stater haft att mäta sig med“.Johansson, 2001,s. 8.
146