13.07.2015 Views

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Awllina. (h). Awanapaq hilukunatapatsatsiy. Urdimbre.- Awaqmi awlliykan hiluta uryananpaq.- El tejedor está haciendo la urdimbrepara tejer.Aya. (h). Manana kawaq nuna. Muerto,cadáver.- Huk ayatam pampakuykaayan.- Están enterrando un muerto.Ayaq. (h). Nunapa, ashmapapis ñatinninchawuchukllallan piksha, allaapa asqaqyakuyuq. Vesícula biliar.- Uushapa ayaqninmi pashtarishqa.- La vesícula de la oveja ha reventado.Ayaq. (h). Puqushqa utsu mikushqashimita llupapaq. Picante.- Kay papa utsu allaapam ayan.- Este picante de papas está muy picante.Ayllu. (h). Huk chakrakunachaw patsaakushqakastakuna. Comunidad, parcialidad.- Nuqapa ayllumi pintsa aruychaw kaykan.- Mi familia (comunidad) está en el trabajode limpieza de un canal de regadío.Aylluy. (r). Nunata, ashmakunata, murukuykunata,ashir, hurqar waatanapaq, wayichawkatsiy. Recoger, amparar, proteger,cobijar.- Mitsikuqmi uushankunata ayllun atuqmana suwananpaq.- El pastor recoge a sus ovejas para progeterlosdel zorro.Ayni. (h). Uryakunachaw yanapanakuy.Rantin. Ayuda mutua.- Aynita rurar wawqiipa wayinta ushariyarquu.- Con el trabajo mutuo hemos terminadola construcción de la casa de mi hermano.Ayqiy (r). Nuna, ashmapis ras, ras puriy.Correr.- Wamrakuna ayqir hiqariyan.- Los niños se van corriendo.Aytsa. (h). Nunakunapa, ashmakunapatullun tsapaq. Carne, músculos.- Warmikuna waakapa aytsanta ruquyanarukuyaananpaq.- Las mujeres cortan la carne de vacapara cocinar.Ayway. (r). Nuna, ashmakunapis puriy. Ir.- Taqay warmim aywan Tayapampaman.- Aquella mujer va a Tayapampa.Aywakuy. (r). Nuna kikin munaynintarurar, maychaw kashqanpita aywakuna.Despedida.- Warmiimi aywakuychaw kaykan.- Mi mujer está en la despedida.Aaniy. (r). Pitapis mañakushqanpaqyanapayta munay. Aceptar, estar de acuerdo.- Yanasaami aanimashqa pukllayaanaapaq.- Mi amigo aceptó jugar conmigo.Aayay. (r). Shimi kichay. Abrir la boca.- Maa aayay qalluykita rikaamunaapaq.- A ver, abre la boca para ver tu lengua.Aayapaakuy. (r). Mallaqar, pununar,qilayar shimi kichakay. Bostezar.- Wamrakunam aayapaakuyan.- Los niños están bostezando.17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!