13.07.2015 Views

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

Anqash Qichwa Shimichaw - ILLA

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

- Nawpa kaq inkapa hutinmi karqan MankuQapaq.- El nombre del primer inca fue MancoCápac.Ii - iInku. (h) Ratash, qarapis mana sutarukaqkaq. Arrugado, encogido.- Chakwaskunapa qaranmi inku kashqa.- La piel de las viejitas es arrugada.Inti. (h). Hunaqpa llapan aktsi atskiq. Sol.Ichik. (h). Imapis takshalla, wallkalla kaq.Pequeño, poco.- Ichik allqum kaniman.- El perro pequeño me muerde.Ichik - ullqu. (h). Willakuykunachawyuripaakuq ichikllallan puka aqtsayuqnuna. Duende.- Ichik ullqush yuripaanaq huk warmitamayu kuchunchaw.- Dicen que a una mujer se le aparecióun duende en el río.Ichik - warmi. (h). Mana alli winashqawarmi. Enana.- Ichik warmim chaaramushqa Limapita.- Ha llegado una enana de Lima.Illa. (h). Ima mana kaq kaqpinaw yurimushqaalli kawaynintsikpaq. Amuleto.- Inti chaaramuptin achachar qallaykun.- Cuando sale el sol el ambiente comienzaa calentarse.Inti - watana. (h) Inti purishqanta tupuna.Reloj.- Inti-watanata rikarmi wamrakuna yachaywayiman aywayaananta musyayan.- Los niños saben la hora de ir a la escuelaobservando el intiwatana.Isanka. (h) Shuqushpita awashqawarmikuna awayninta, imatapis puritsiyaananpaq.Canasta.- Warmim millwata apan isankanchaw.- La mujer lleva lana en su canasta.- Taqay warmipam illan kan, tsaymi uushanmiraykun.- Las ovejas de aquella mujer aumentanbastante porque tiene amuleto.Illawa. (h). Awakunapaq hilupita rurashqa.Hilo de tejido.- Nuna awakuykaptin illawanmi rachirishqa.- Cuando el tejedor estaba tejiendo sele ha roto el hilo del tejido.Inka. (h) Unay hatun markantsikchawnunakunapa hatun umalliqnin. Inca, autoridadsuprema del imperio incaico.29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!