Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Välfärden i Sverige utan och med <strong>EMU</strong>.<br />
En sammanställning av <strong>Sven</strong> Wimnell 020512.<br />
Innehåll:<br />
Klasser och klasskamp.<br />
Levnadsnivåundersökningen åren kring 1970.<br />
Politiska resurser.<br />
Politiska partiernas program<br />
Lagstiftning i <strong>EU</strong>.<br />
<strong>EU</strong>, <strong>EMU</strong> och de olika värderingarna.<br />
Gemensam penningpolitik med <strong>EMU</strong>.<br />
Sociologi.Psykologi.Kultur.Antropologi.<br />
Sociologi.<br />
En bok om sociologi.<br />
Psykologi och socialpsykologi.<br />
Kultur.Antropologi.Kulturantropologi.<br />
<strong>EU</strong>-parlamentets ledamöter 1999-2004.<br />
<strong>EU</strong>-nämnden (EN)<br />
Tillägg 020606:Sverige klarar inte <strong>EU</strong>-tempot+Regeringen & <strong>EU</strong>-arbetet +<strong>EU</strong> 2001.<br />
<strong>Välfärdsfördelning</strong>en i Sverige beror dels av marknadsmekanismer, dels av politiska styrningar.<br />
Ett svenskt deltagande i <strong>EMU</strong>-projektet kommer att förändra svenskarnas möjligheter att styra välfärdsfördelningen<br />
i Sverige.<br />
Man kan räkna med att varje land har sin egen blandning av delkulturer med seder och bruk, vanor<br />
och tycken, drömmar och förhoppningar, sätt att lösa konflikter, relationer till andra länder, sin egen<br />
blandning av institutioner o s v. Varje land har sin egen kulturhistoria, sina egna traditioner och sin<br />
egen ekonomiska historia. Det är inte lätt att kort redovisa sådant. Men man kan se att det finns skillnader<br />
i detta mellan länderna i Europa. Varje <strong>EU</strong>-land har sitt eget sätt att se på demokrati, välfärd och<br />
välfärdsfördelning o d och har sin egen ekonomiska struktur.<br />
I Sverige är det svårt nog att hantera utvecklingen med de olika synsätt som finns och som framträder<br />
i de olika politiska partiernas listor över åsikter och förslag. Än svårare är det när <strong>EU</strong>-ländernas<br />
politiska listor ska omsättas i regler gemensamma för alla <strong>EU</strong>-länderna. Vad ska gemensamma regler<br />
gälla och hur ska de se ut ? Under den korta tid Sverige varit med i <strong>EU</strong> har man kunnat se stora svårigheter<br />
och se hur Sverige måst vika sig för de andra <strong>EU</strong>-ländernas åsikter.<br />
Och ännu mycket svårare blir det om hela <strong>EU</strong> ska ha samma valuta med en gemensam penningpolitik.<br />
De flesta <strong>EU</strong>-ländena är med i <strong>EMU</strong>-projektet, men bl a Sverige står ännu utanför. <strong>EMU</strong>-förespråkarna<br />
menar att om Sverige går med blir det lätt att åka utomlands till <strong>EU</strong>-länderna eftersom man<br />
inte behöver växla till ny valuta. Men de som åker till länder utanför <strong>EMU</strong>-området måste fortfarande<br />
växla: Norge, Ryssland och övriga Östeuropa, Asien, Afrika, USA och övriga Amerika, Australien.<br />
Det viktigaste om Sverige går med i <strong>EMU</strong> är inte penningväxlingen utan problem Sverige råkar ut<br />
för när det gäller penningpolitiken, som då kommer att hanteras av den Europeiska centralbanken<br />
med hänsyn till <strong>EMU</strong>-ländernas sammanlagda förhållanden, inte med hänsyn till särskilda problem i<br />
enskilda länder. Om Sverige står utanför <strong>EMU</strong> sköter den svenska riksbanken penningpolitiken och<br />
kan göra det med hänsyn till svenska förhållanden.<br />
De penningpolitikberoende enheterna har olika struktur i de olika <strong>EU</strong>-länderna och är konjunkturkänsliga<br />
på olika sätt. En enda penningpolitik från <strong>EU</strong>s centralbank kan vara bra för några <strong>EU</strong>-länder,<br />
men dålig för andra länder som då kan nödgas vidtaga åtgärder som förvrider välfärdsfördelningen.<br />
Det blir en extra komplikation utöver de inrepp <strong>EU</strong> gör ifråga om gemensamma regler för<br />
allehanda förhållanden som t ex storlek på jordgubbar och form på gurkor, mycket annat viktigare att<br />
förtiga. <strong>EU</strong> ogillar det svenska snuset men stödjer tobaksodling och tycks tycka att svenskarna dricker<br />
för litet alkohol, och vin som produceras i södra Europa.