Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

Psykologi och socialpsykologi.
Enligt Nationalencyklopedins (NE) nätupplaga 020505.
Psykologi,
“Psykologi (nylat. psychologi´a, av psyke och -logi), vetenskaplig disciplin som söker på ett
systematiskt sätt beskriva och förklara hur och varför människor känner, tänker och handlar. Psykologins
mål är att på ett systematiskt sätt beskriva och förklara hur människor tänker, känner och handlar.
En central frågeställning är hur individer utvecklas i dessa avseenden, i ett livslångt perspektiv,
och vilken roll arv resp. miljö spelar i utvecklingsprocessen. Frågorna om människors sätt att tänka,
känna och handla studeras i den moderna psykologin mot bakgrunden av att en individ är både en
biologisk och en social varelse. Frågor om psykologiska faktorers samband med biologiska sidor av
en individs sätt att fungera liksom individens samspel med den miljö, som han eller hon växer upp
och lever i, blir därför centrala för både teoribildning och empirisk forskning.
Landvinningar
Genom de viktiga teoretiska och empiriska landvinningar som psykologin har gjort under de senaste
decennierna har den stärkt sin position som självständig vetenskaplig disciplin. Den har därigenom
dels kunnat gå in i fruktbärande samarbete med närliggande discipliner, dels kunnat bidra med
väsentlig kunskap för tillämpning i samhällslivet. Några utvecklingslinjer kan urskiljas.
En viktig utveckling har ägt rum i studiet av människans psykiska funktioner, så som de kommer
till uttryck i t.ex. tänkande, minne och inlärning. Modeller och metoder har utvecklats med vars hjälp
empiriska påståenden om mentala kapaciteter och mentala processer har kunnat prövas. Speciellt kan
nämnas utvecklingen av objektiva metoder för att studera och rentav mäta medvetna och omedvetna
kognitiva processer och därmed verifiera existensen av de senare. Kognitionsforskningen har på senare
tid berikats genom att emotioner som färgar kognitiva skeenden har tagits in i modellerna. F.n.
sker den kanske viktigaste utvecklingen i gränsområdet mellan kognitionsforskning och biologisk
forskning kring hjärnans struktur och funktion. Forskning kring kognitiva processer har spelat en
betydelsefull roll i utvecklingen av modeller för artificiell intelligens med dess tillämpningar bl.a. i
mjukvara för datorer och konstruktion av robotar.
Psykologin har gjort stora framsteg och givit väsentliga bidrag inom gränsområdet mellan psykologi
och medicin. Teoribildning och empirisk forskning kring samspelet mellan psykologiska och
biologiska faktorer hos individen och sociala och fysiska faktorer i miljön har bidragit till en snabb
utveckling av forskning rörande stress, psykosomatik, antisocialt beteende som kriminalitet och alkoholmissbruk,
psykiska störningar, personlighetsutveckling, arbetsmiljöers optimala utformning och
åtskilliga andra problemområden. Forskningen på gränsområdet mellan psykologi och medicin har
varit framgångsrik och kommer sannolikt att öka i betydelse i framtiden.
Tidiga skolbildningar
Psykologin som självständig vetenskap är förhållandevis ung. Som startpunkt brukar Wilhelm
Wundts etablerande av det psykologiska laboratoriet i Leipzig 1879 räknas. Det var emellertid det naturliga
steget i en historisk process.
När psykologin framträdde med anspråk på egenvärde som vetenskaplig disciplin hade den sina
rötter i två äldre vetenskapsområden, filosofin och fysiologin. Inom filosofin hade psykologiska frågeställningar
varit centrala under lång tid. I formuleringen av psykologiska frågeställningar spelade
Descartes på 1600-talet med sin dualistiska, rationalistiska kunskapssyn en viktig roll, liksom något
senare Locke och på 1700-talet hans efterföljare bland de brittiska empiristerna. Från fysiologi och
fysik hämtade psykologin den experimentella tekniken, som tidigt satte sin prägel på psykologisk
forskning.
Wundt och hans efterföljare var strukturalister. Psykologins roll var a) att analysera de medvetna
processerna i deras grundläggande element, sensationer, b) att studera hur dessa element kombineras