Demokrati.Välfärdsfördelning.EU-EMU. - Sven Wimnells hemsida

finns över 68 000 politiska uppdrag i kommunerna, som besätts av nära 45 000
förtroendevalda. Härtill kommer andra politiskt tillsatta poster i landsting, riksdag
och allehanda statliga organ samt dessutom partiernas egna funktionärer.
Antalet partimedlemmar börjar därför närma sig antalet politiska förtroendeuppdrag.
Att det pågår en sådan utveckling visas av tillgängliga intervjuuppgifter. Enligt data
från maktutredningens medborgarundersökning, och den uppföljning som
redovisades i Demokratirådets rapport 1998, ökar sambandet mellan
partimedlemskap och förtroendeuppdrag (databearbetningen har utförts av Anders
West-holm vid Uppsala universitet). År 1987 var det 24 procent av
partimedlemmarna som har eller någon gång haft ett förtroendeuppdrag i
kommunen, landstinget eller riksdagen. År 1997 hade motsvarande siffra stigit till 38
procent.
Ett alltmer realistiskt scenario är att det inom något årtionde i praktiken inte finns
kvar några "vanliga partimedlemmar". Partier blir detsamma som politiker. De
lokala partimötena samlar bara de personer som annars möts i skolstyrelsen,
stadsdelsnämnden och landstingsfullmäktige.
Den representativa demokratin i Sverige står därmed inför en historisk brytpunkt.
Enligt den officiella demokratitolkningen förverkligas den svenska folkstyrelsen
genom de politiska partierna. Partierna bygger sin legitimitet på den folkliga
förankringen. Frågan är vad som händer när medborgarna vänder sig från partierna.
Ytterst gäller frågan hur morgondagens demokrati kommer att vara organiserad. Det
finns tre olika möjligheter.
En utvecklingsväg är förnyade partier. Detta scenario verkar i dag mindre realistiskt.
Visserligen erkänner partierna i ord att de har bekymmer, men i praktiken har lite
hänt. Dagens partier synes sakna förmåga att genomgå det slags inre
omvandlingsprocess, som skulle göra dem attraktiva för dagens medborgare.
En annan möjlighet är alternativ till partier. Det finns åtskilliga idéer om en
demokrati utan partier. Det är redan ett faktum att medborgarnas, inte minst
ungdomarnas, samhällsengagemang i ökande utsträckning förverkligas utanför de
politiska partiernas ram.
Den tekniska utvecklingen erbjuder rika möjligheter att snabbt och enkelt informera,
kommunicera, debattera och votera. Hur viktiga dessa metoder än blir är det frågan
om de helt kan ersätta den representativa demokratin. Enligt vår mening har
politiska partier en unik uppgift, nämligen att ta ansvar för den svåra uppgiften att
sammanjämka olika intressen och krav.
Återstår så möjligheten av nya slags partier. Det kanske endast är så som den
representativa demokratin kan vitaliseras. Frågan är om det kommer att dyka upp
partier med uppbyggnad och arbetssätt som på ett mer fundamentalt sätt avviker
från dagens. I så fall skulle den traditionella typen av medlemspartier på sikt kunna
ersättas av partier utan lokalorganisationer, fast medlemskap och
mötesverksamhet. Då skulle framtiden innebära en demokrati utan medlemspartier,
men med nya partier.